Mina bästa bilder 2015

365 dagar och 30.000 bilder senare var fotoåret 2015 till ända. Nu när jag sitter och reflekterar över mitt mest intensiva fotoår hittills konstaterar jag att det blev ett år med stort fokus på relativt få projekt. I princip kan året sammanfattas med fotoresor, fåglar och massor utav fotokurser och bröllop!

Det är spännande att stanna upp, blicka tillbaka och minnas alla fantastiska ögonblick under året. Att få fotografera fjällripa bland höstfärgerna på Island var ett sådant ögonblick. Det finns många andra situationer fyllda av lyckorus, inte minst i samband med alla kurser jag hållit och de tjugotal bröllop jag fotograferat i år, med alla känslor det innebär.

Men bäst är ändå att få tillbaka så mycket kärlek från kursdeltagare, brudpar och alla er som följer mig på olika sätt. Det är är verkligen fantastiskt! Tack till er alla! <3

Knuthöjdsmossen och smålommarna

Smålommens rike är en vacker plats. Perfekt för mig som fotograferar både fåglar och landskap! I denna vackra miljö glider lommarna fram som tysta siluetter i dimmiga tjärn dränkta av morgonljus. Love it! Regnet kommer och det skvätter om varje droppe som träffar vattenytan. Smålommen bryr sig inte. Faktum är att hela deras anatomi är utvecklad för ett liv i vatten. Benen sitter så långt bak på kroppen att de inte ens kan gå ordentligt på land. För att kunna lyfta är de helt beroende av att använda vattenytan som startbana. Det gäller att inte landa i ett för litet tjärn! Dessutom är de skickliga under ytan och simmar ofta långa sträckor innan de dyker upp igen. En märklig fågel minst sagt!

I Nordamerikansk mytologi finns berättelser om hur lommen dök ner under vattnet, hämtade upp lera från botten och bildade den jord vi går på. Det är dock oklart om denna skapelseberättelse är sann! ;) Men visst är lommen en mytomspunnen fågel som bara ”råkar” håller till i gåtfulla miljöer…

Här har jag samlat några bilder på smålommarna och deras biotop. De är alla tagna de senaste två åren vid Knuthöjdsmossen. Jag hoppas ni gillar dem, för det gör jag!

Äntligen skäggmes

Jag har frusit många timmar och misslyckats många gånger med just skäggmes! Nu satt några hyfsade bilder! Äntligen! En gissning är att hanarnas Alice Cooper-liknande ögon har utvecklats för att fungera på samma sätt som den färg amerikanska fotbollsspelare målar under ögonen, nämligen att öka kontrasten i synen genom att minska bländande solsken. Rätta mig gärna om jag har fel! Hur som helst är de riktigt fina fåglar!

Den första bilden är fotograferad på juldagen i mjukt solsken. Den andra bilden är fotograferad på samma plats fast en molning dag. Ljuset var då tunt, mjukt och kallt – helt annorlunda! Det är inte lätt att fotografera bland all vass och jag kan erkänna att det blir riktigt många dåliga bilder! Men ibland sitter det hyfsat! Här är två som jag är riktigt nöjd med.

Klicka på bilderna för att se dem i stora och skarpa versioner! :)

Skäggmes - Foto: Viktor Sundberg

Skäggmes - Foto: Viktor Sundberg

Pippi på Fåglar

Här bjuder jag på några nytagna fågelbilder.

Den första bilden är på en härfågel. Det är inte varje dag man springer på denna art i Sverige. Just denna individ är fotograferad i Halland för ett par veckor sedan. Stackars fågel som blir fotad mitt i maten! Bild två visar att även en rödhake kan se kaxig ut! Eller är den bara förvånad över varför jag ligger och krälar på marken när normala människor står upp? Den tredje bilden är på en stjärtmes! Taskigt namn på en av de finaste fåglarna vi har. Denna bild är fotograferad i morse, mitt i Göteborg faktiskt. Det är inte alltid man behöver ligga och kräla i naturen för att fota fåglar!

 

Äntligen skärfläcka

Jag är ingen artjägare utan fotograferar gärna även vanligare fåglar. För mig är nämligen bilden det viktigaste, inte själva arten. Med det sagt har ändå skärfläckan varit en av de där som jag önskat få på bild. Jag har sett dem ofta, men alltid på för långt håll. Igår gick det vägen! Den ställde sig så fint mellan stenarna och flaxade till. Jag tog en serie bilder och här är den bästa. Det känns fantastiskt att äntligen ha fångat den hyfsat på bild.

En liten anekdot är även att när jag åkte hemifrån ösregnade det. Jag hoppades på att det skulle sluta på vägen och väl framme fick jag inte en droppe under hela kvällen! Dubbel tur alltså! :)

_04B0592-Redigera