Skall lämna in mitt supergamla, superslitna 300mm f4L till Canon idag. Så gammalt och sletet att det inte ens går att fokusera längre, varken automatiskt eller manuellt. Det har varit med om en del kan man säga och det är en otroligt fin glugg när det väl fungerar. Dessutom är det mitt första L-objektiv, så jag hoppas det går att rädda min älskling utan att det kostar skjortan!
”Your first 10 000 photographs are your worst.”
– Henri Cartier-Bresson
Objektiv forts.
Objektiv är nog det som jag får mest frågor om från nybörjare och det är väl inte så konstigt med tanke på att det är ett så pass stort område inom kameratekniken. Egentligen skulle man kunna prata hur mycket som helst om objektiv och det var även därför som jag kände att jag var tvungen att dela upp objektiv i två kursdelar.
Här kommer nu den andra delen som fördjupar dig något inom området. Mycket av texten är skriven som små tips och vare sig du väljer att följa dem eller inte så hjälper de dig förhoppningsvis att hitta egna idéer och vägar till vad som fungerar för dig.
Sensorstorlekar och beskärningsgrad
På filmens tid var det vanligt att man hade en så kallad ”småbildskamera” som använde 35mm film vars negativ var 24x36mm stort. Ok, men varför är det då så intressant nu? Jo, det är nämligen så att den brännvidd som står på ditt objektiv och den bildvinkel som objektivet fångar upp kan man säga är beräknat utifrån storleken på detta analoga negativ, men eftersom många digitala systemkameror idag har en mindre sensor än 24x36mm blir följden av detta att dina objektiv får en längre brännvidd än vad som står angivet.
Detta är dock en sanning med modifikation. Faktum är att en mindre sensor inte utnyttjar hela den bildytan som objektivet fångar upp. Det innebär i praktiken att bildvinkeln som faktiskt träffar sensorn blir mindre. Det handlar alltså egentligen inte om en förlängning av brännvidden, utan om en beskärning av bilden. Olika kameror beskär olika mycket beroende på sensorstorleken. Denna beskärning kallas ibland för ”brännviddsförlängning” men borde egentligen kallas för ”beskärningsfaktor”.
Normala beskärningsfaktorer är 1,3x, 1,5x, 1,6x, 2,0x eller ingen alls, vilket då kallas för att kameran är ”fullformat” och har då alltså en sensor som är just 24x36mm.
Det kan vara intressant för dig att ta reda på vilken beskärningsfaktor som din kamera har så att du kan räkna ut motsvarigheten i brännvidd på dina objektiv. Använder du exempelvis en kamera med en faktor på 1,6x så innebär det att ditt 50mm egentligen motsvarar är ett 80mm, vilket faktiskt är en perfekt längd för porträtt.
Fördelen med beskärningsfaktorn är att dina objektiv ”blir längre”, ett 300mm motsvarar helt plötsligt 480mm med en faktor på 1,6x, vilket ju är kanon när du skall fotografera fåglar, djur, sport etc. En annan fördel är att dessa sensorer enbart utnyttjar centrumdelarna av linserna i ditt objektiv, vilket alltid är där som bilderna blir som skarpast. Använder du en fullformatkamera som utnyttjar mer av objektivets kanter är det därför viktigt att du väljer objektiv av bra kvalitet.
Nackdelarna med mindre sensorer är dock att dina vidvinkelobjektiv inte blir lika vidvinkliga. Ett 20mm objektiv exempelvis, blir 32mm med en beskärningsfaktor på 1,6x. Ännu en nackdel är att du behöver förstora bilderna mer från en mindre sensor vilket ofta resulterar i något brusigare bilder, skillnaden mellan en mindre sensor och en fullformat är dock hårfin idag, även om det givetvis också går att debattera.
Fokusering
För att få skärpa i din bild krävs att du fokuserar på ditt huvudmotiv. Ju större bländare, ju längre objektiv och ju närmare ditt motiv du är, ju mer noga är det att fokusera rätt eftersom skärpedjupet då blir kortare. Förr i tiden fokuserade man manuellt med sitt objektiv genom att vrida på det och även om en del fortfarande använder sådana objektiv så fokuserar de flesta objektiv idag automatiskt. Autofokus fungerar med hjälp av en motor som antingen sitter i själva kamerahuset eller i objektivet. Dessa objektiv brukar även ha en knapp som det står AF/MF på, där du kan välja bort autofokus och använda manuell fokusering om du nu föredrar det eller om situationen kräver det.
Autofokuseringen startar vanligen då du trycker ner din avtryckare halvvägs. På de flesta systemkameror kan du välja var i bilden kameran skall fokusera, men det finns oftast också lägen där den fokuserar på rätt objekt genom att mäta kontraster i bilden.
Fördelarna med autofokus är att det går snabbt. Nackdelen är att kamerans fokusering i vissa lägen kan bli förvirrad och fokusera på fel objekt, till exempel om du vill fokusera på en fågel som sitter bakom massor av grenar. Kameran kan då tro att det är grenarna som är huvudobjektet. Autofokuseringen kan också få problem när det är mörkt eller om du försöker fokusera på ytor som saknar kontraster, till exempel en blå himmel eller en enfärgad vägg. I dessa situationer kan du vara tvungen att slå om till manuell fokus.
Bländarval och skärpa
Objektiv är aldrig som skarpast på den största eller minsta bländaren. Det kan vara bra att känna till då du väljer din bländare. Fotograferar du exempelvis ett porträtt med ett objektiv som har en maximal bländare på f/2,8 så kan det ändå vara bra att blända ner ett eller två steg för att få en skarpare bild. Detta beror ju givetvis på om situationen och bakgrunden tillåter detta. Du behöver dock aldrig vara orolig för att använda din största bländare, men om du kan så blända gärna ner ett par steg.
Samma sak gäller för små bländare. Om du exempelvis skall fotografera ett landskap med ett vidvinkelobjektiv så räcker det oftast med en bländare på f/11 eller f/16 för att skapa ett skärpedjup som går genom hela bilden. Använder du bländare så som f/22 eller ännu mindre kan många objektiv prestera sämre utåt kanterna i bilden som då blir lite mjukare eller mindre skarp.
Bildstabilisering
År 1995 introducerade Canon en ny teknik som har förändrat fotograferingen en hel del, nämligen bildstabiliserade objektiv. Image Stabilization (IS) som de kallas på Canonspråk kom att bli en riktig framgång och idag har de flesta kameratillverkare utvecklat liknande bildstabilisering med namn så som VR (Nikon), SSS (Sony), OS (Sigma), VC (Tamron), SR (Pentax) etc. Systemen fungerar på lite olika sätt men grundtanken är densamma, att du som fotograf skall kunna ta skarpare bilder på längre slutartider när du handhåller din kamera.
Kommer du ihåg att jag i kursdel 3 om slutaren skrev: ”En tumregel för att undvika detta är att om du skall handhålla din kamera så skall din slutartid vara minst lika snabb som längden (brännvidden) på ditt objektiv. Alltså, använder du ett teleobjektiv som är 400mm långt så bör du ha en slutartid på minst 1/500 sek för att kunna handhålla kameran utan att generera så kallad skakningsoskärpa.”
Detta stämmer alltså inte längre ifall du använder ett objektiv eller en kamera med bildstabilisering. De bästa stabiliseringssystemen idag kan kompensera för cirka 4 steg, det vill säga med exemplet ovan skulle du kunna handhålla ditt 400mm objektiv med en slutartid på 1/30 sekund istället för 1/500 sekund, men det är ju alltid bättre att vara på den säkra sidan så du inte kommer hem med suddiga bilder. Givetvis fungerar inte bildstabiliseringen på rörliga motiv som du vill frysa med en kort slutartid, men på statiska motiv fungerar detta förvånansvärt bra.
Viktors tips: Bildstabilisering är ingen nödvändighet, men det är bra att känna till att det finns och att det dessutom ofta finns två versioner av samma objektiv, ett med och ett utan stabilisering. Som vanligt bör du fundera på om det är något du tror att du behöver eller inte. Givetvis är detta även en kostnadsfråga. Tänk även på att objektiv med bildstabilisering drar mer batteri än ett objektiv utan.
Motljusskydd
De flesta objektiv har ett passande motljusskydd. Det är inte alltid det följer med när du köper objektivet utan kan vara ett tillbehör du måste köpa till. Motljusskyddets främsta funktion är att förhindra ströljus från att komma in i ditt objektiv. Detta ljus är oftast någon man inte vill ha in då det kan minska kontrasten, färgmättnaden och ”stunsen” i dina bilder.
Det är speciellt viktigt att använda motljusskydd ifall du fotograferar utomhus en solig dag eller om du fotograferar i en studio och använder blixtar som är placerade på så vis att de kan generera ströljus. Jag bör väl också tillägga att det givetvis finns situationer där ströljusets effekter är något man vill ha i sina bilder, men normalt vill man det inte.
Ett motljusskydd är även ett mycket bra skydd för din kamera då du bär den på din axel och kanske råkar stöta emot saker och ting. Många motljusskydd går även att vända på så att objektivet skyddas och blir mindre då de skall packas ner i din kameraväska.
Viktors tips: Tänk på att objektivets tillverkare har lagt ner stor möda på att behandla linserna och insidan av objektivet för att minimera ströljus och reflexer. Dessutom går en stor del av pengarna du lägger när du köper ett objektiv till just olika typer av antireflexbehandlingar. Det är därför synd att förstöra detta genom att slarva med motljusskyddet.
Brytningsfel, MTF-kurvor och köptips
Objektiv är som sagt en hel vetenskap men det kan vara bra att känna till skillnaderna i kvalitet mellan ett bättre och ett sämre objektiv. Vad är det som gör ett objektiv bra? Jag skall nu nämna ytterst lite om detta.
Något som det ofta tittas på är hur stora och vilka typer av så kallade ”brytningsfel” eller ”distorsioner” objektivet genererar. Många objektiv kan prestera mycket bra i mitten av bilden, men utåt kanterna kan bilden kännas suddigare. Istället för att beskriva alla dessa brytningsfel hänvisar jag dig som är intresserad och sugen till att läsa Wikipedias sida om brytningsfel.
En annan sak värd att titta på är objektivets så kallade ”MTF-kurva” som beskriver hur väl objektivet tecknar av verkligheten, det är en graf över objektivets upplösning kan man säga. Vill du sätta dig in i det så kan du läsa mer om det på Ken Rockwells sida här.
Viktors tips: Även om brytningsfel och MTF-kurvor inte intresserar dig så rekommenderar jag att du läser en eller ett par recensioner på det objektiv du planerar att köpa INNAN du köper det. Det är stor skillnad mellan olika objektiv och det är bättre att köpa rätt från början. Tänk även på att det kan finnas objektiv från tredjepartstillverkare som presterar riktigt bra och är oftast något billigare.
Vård av kamera och objektiv
Nu när jag i princip har gått genom hela kameran så kanske det är dags att nämna lite om hur du bör vårda din kamera.
Lika mycket som en snickare behöver en hammare för att slå i en spik så behöver du din kamera för att ta en bild. Din kamera är ditt verktyg för ditt bildskapande, varken mer eller mindre. Lämnas den i garderoben blir den aldrig smutsig, repig eller skadad, men du skulle inte heller ha några fina bilder att visa upp. Många av dina bästa bilder kan mycket väl tas i situationer då kameran utsätts för ”fara” i form av fukt, smuts och/eller stötar. Kanske får den en skönhetsfläck och kanske måste den lämnas in på service ibland, men detta är normalt och en del av en kameras liv. Använd din kamera som det verktyg det faktiskt är!
Nu låter det kanske som om jag är vårdslös med min utrusning? Så är det inte alls. Jag förvarar alltid min utrustning i en väska när den inte används. På så sätt skyddas den från damm, fukt och små klåfingriga rackare. Mina objektiv har alltid ett UV-filter av hög kvalitet som skydd och för att rengöra dem har jag en blåsborste, en trasa av mikrofiber och linsvätska. Damm innanför filtret blåses bort eller borstas försiktigt av med borsten. Fingeravtryck och liknande på filtret torkas bort med trasan eller avlägsnas med hjälp av linsvätskan. Se till att köpa rengörningsutrustning för kameraoptik.
Rengöring av spegeln och sensor gör jag inte själv. Mekaniken i ditt kamerahus är mycket känslig. Dammet som syns i sökaren sitter garanterat på spegeln som fälls upp (på de allra flesta kameror) och dammet du faktiskt får på dina bilder sitter på sensorn. Spegeldammet påverkar givetvis inte bilden, men om du stör dig på att dina bilder blir väldigt dammiga så rekommenderar jag att du lämnar in kameran på en sensorrengörning.
Viktors tips: Använd gärna ett skyddsfilter eller UV-filter för att skydda dina objektiv. Det är bättre att lägga några hundra kronor på ett filter än att behöva förstöra ett objektiv för flera tusen kronor. Byt ut dessa efter några år på de blir repiga. Det gör att du slipper vara paranoid över att skada frontlinsen på objektivet! En del fotografer påstår att filtret påverkar bildens kvalitet och rent teoretisk så stämmer det givetvis, men skillnaden är så liten att den inte lär synas med blotta ögat. Dock rekommenderar jag att du köper filter av hög kvalitet som har så kallad ”multi-coating”.
Nästa lektion
Kameran är nu genomgången. Det kommer bli ett avsnitt om blixtfotografering framöver, men i nästa kursdel skall jag skriva om ljus, ljusmätning och exponeringskompensation. Nu börjar det mer kreativa! Spännande eller hur?
Bytte ut mitt gamla makro idag mot ett Canon EF 100mm f/2.8L Macro IS USM som har fått superbra betyg i alla tester och skall vara helt vansinnigt vad gäller skärpa. Tittar man dessutom på MTF-kurvan så är det ju nästan så man börjar dreggla.
MTF-kurva
Här kommer även en testbild jag precis knäppte. Den är helt oskärpt, rakt ut ur kameran (9MB, kan ta en stund att ladda). Den ser la helt ok ut tycker jag, men jag får ta lite riktiga bilder snart och visa upp istället. Böcker är ju inte så roligt…
Testbild #1
Canon har nyligen lanserat kampanjen ”Byt objektiv, Ändra din story”. Där skriver de en hel del om det som jag just tagit upp i min kurs, saker som objektiv, makro, brännvidder, bländare, slutartider etc. För att få lite verklighetsförankring så rekommenderar jag dig att ta en titt och se hur tillverkaren själv använder dessa termer.
”I will laugh in the face of shallow depth of field, I will harness all available light with super-fast aperture lenses, I will handhold my 200/1.8 wide open and smile.”
– Anonym arbetslös konsertfotograf
Två kursdelar med objektiv
Oj, vad mycket det fanns att skriva om objektiv. Jag har därför delat upp objektiv i två kursdelar, här kommer den första.
Objektiv
Från början hade kameror inga objektiv utan enbart ett hål som ljuset släpptes in genom. Ljuset var svårt att kontrollera och bilderna blev inte skarpa alls. Idag är objektiven givetvis en självklarhet på alla kameror, ja till och med i de små mobilkamerorna.
Objektiv och optik är egentligen en hel vetenskap, men det där krångliga får fysikerna hålla reda på. Enkelt beskrivet är objektivet den del av din kamera som innehåller optiska linser vars syfte är att bryta det uppfångade ljuset på olika sätt och föra det vidare in i din kamera för att tillslut fånga en fokuserad bild på din sensor.
Ett objektiv
På en del kameror sitter objektivet fast men på alla systemkameror är de löstagbara och därmed även utbytbara. Faktum är att utbytbarheten är själva definitionen av vad som gör en kamera till just en systemkamera.
Objektivets konstruktion
Ett objektiv är uppbyggt av flertalet olika typer av glaslinser (linselement) som sitter tillsammans i grupper eller individuellt inuti objektivet. Kombinationen av linselementens utformning och dess gruppering ger objektiven olika typer av egenskaper och gör att de fångar upp olika stora bildvinklar.
På grund av detta har varje kameramärke en mängd olika objektiv att välja mellan eftersom olika typer av objektiv passar olika situationer och olika typer av fotografer. Ett objektiv kan exempel vara byggt för att fånga upp en stor bildvinkel (vidvinkelobjektiv) eller en liten bildvinkel (teleobjektiv). Objektiv kan även vara byggda för att kunna fokusera på mycket nära håll (makroobjektiv), ha en fast bildvinkel (fasta objektiv) eller en variabel bildvinkel (zoomobjektiv).
Många objektiv att välja på
Närgräns
Nu skall du få göra en liten övning: Håll din handflata mot din nästipp och försök fokusera dina ögon på dina fingrar. Hur går det tycker du? Inte så bra kan jag tänka mig! Flytta handflatan sakta bort från dina ögon så kommer du tillslut komma till en punkt där du kan fokusera. Detta är närgränsen för dina egna ögon.
Precis som dina ögon så kan ett objektiv inte fokusera på hur nära avstånd som helst. Alla objektiv har en närgräns som bestämmer exakt hur långt ifrån ditt motiv du måste vara för att objektivet skall kunna fokusera. Går du närmare kan kameran inte fokusera och bilden kommer att bli oskarp. Längre objektiv (med längre brännvidder) har oftast längre närgräns än objektiv med kortare brännvidd.
Brännvidd
Linserna i objektivet bestämmer till stor del vilken brännvidd ett objektiv har. Brännvidd anges i millimeter och definierar hur stor bildvinkel objektivet kan fånga upp. Olika brännvidder passar olika typer av fotosituationer.
En fotograf kan ofta prata om längden på ett objektiv och menar då oftast brännvidden i millimeter och inte objektivets fysiska längd. Brännvidden är egentligen avståndet mellan ljusets fokuspunkt och linsens centrum. I praktiken är det dock viktigare för dig att veta att objektivets brännvidd beskriver vilken bildvinkel objektivet fångar upp. Ett kort objektiv fångar du upp ett större område och med ett längre objektiv får du en mindre bildvinkel.
Bilden nedan illustrerar brännvidd (f). Föreställ dig att brännvidden blir kortare och hur då ljusets vinkel mot sensorn då blir större.
Brännvidd
För att se vad ditt objektiv har för brännvidd kan du titta på det. Där finns garanterat lite siffror som berättar vilken brännvidd objektivet har. Det kan exempelvis stå 28mm eller 28-80mm ifall du kan förändra brännvidden på ditt objektiv.
Normalt pratar man om att det finns tre olika grupper av objektiv; normalobjektiv, vidvinkelobjektiv och teleobjektiv.
Normalobjektiv
Normalobjektiv är de objektiv med brännvidder runt 50mm och som ger bilden ett normalt perspektiv. Du fångar alltså upp ett naturligt perspektiv, ungefär samma bildvinkel som du ser med det aktiva synfältet i dina ögon. Att tillverka ljusstarka normalobjektiv är billigt och den största bländaren ligger oftast på f/1,4, f/1,8 eller större.
Eftersom dessa objektiv är billiga, skarpa, har ett normalperspektiv och stora maximala bländare är normalobjektiv ett utmärkt första val om du inte riktigt vet vad du skall satsa på för objektiv. Jag försöker undvika klyschor men ett 50mm bör finnas i varje fotografs kameraväska.
Viktors tips: När du köper din första systemkamera, fundera på om du hellre vill köpa ett 50mm objektiv istället för det ”kitobjektiv” som ofta följer med. Kitobjektivet fångar kanske upp fler bildvinklar men är inte lika skarpt och dessutom har det ofta två eller tre stegs mindre maximal bländare vilket gör att det inte fungerar lika bra i mörka förhållanden.
Vidvinkelobjektiv
Vidvinkelobjektiv är de objektiv som fångar upp en stor bildvinkel och har brännvidder som är kortare än 35mm. Vanliga brännvidder är 10, 16, 20, 24, 28mm.
Vidvinkelobjektivets konstruktion ger bilderna automatiskt ett långt skärpedjup även på stora bländare. Vidvinkelobjektiv har även den effekten på bilden att objekt som hamnar utåt kanterna gärna förstoras och förvrängs. Dessutom verkar saker som är lite längre bort i bilden att vara mindre än vad de faktiskt är.
Nedan ser du en vidvinkelbild där sjöboden har förvrängts på så sätt att det ser ut att stå snett. Detta beror på att den står utåt kanten i bilden. Om det är en bra eller dålig egenskap i bilden är givetvis upp till betraktaren. Bilden förvrängs givetvis vare sig sjöboden är där eller inte, men det blir inte lika uppenbart om objektets form är okänt.
Effekten som ett vidvinkelobjektiv ger kan användas kreativt på oräkneliga sätt, bland annat för att få en känsla av närhet till ditt motiv.
Förvrängd sjöbod
Teleobjektiv
Teleobjektiv är objektiv som har en lång brännvidd, cirka 80mm eller längre.
Vanliga brännvidder för teleobjektiv är 85, 90, 100, 105, 135, 200, 300, 400, 500 och 600mm. Dessa objektiv fotograferar en liten bildvinkel. Teleobjektiv delas ibland även in i korta teleobjektiv (80-135mm), normala teleobjektiv (135-200mm) och långa teleobjektiv (300-600mm). Objektiv med extremt långa en brännvidder kallas även ibland för supertele.
Teleobjektivet ger automatiskt bilderna ett kort skärpedjup även på små bländare, speciellt om du står nära motivet som du har fokuserat på.
Teleobjektiv gör att du kommer ”närmare” ditt motiv och fungerar alltså som en kikare för din kamera. Bilder tagna med teleobjektiv känns ofta ”plattare” eftersom föremål som befinner sig längre bort än själva motivet i fokus blir förhållandevis stora och ser på så sätt ut att komma närmare motivet. Detta kan du tänka på nästa gång du exempelvis tittar på fotboll, filmas en individuell fotbollsspelare så ser det nämligen ut som om spelaren står väldigt nära publiken bakom fast de egentligen står mitt på planen. Tekniken används också i vissa naturprogram så att det skall se ut som om programledaren står närmare ett farligt djur än vad han faktiskt gör, en komodovaran till exempel. ;)
Viktors tips: Teleobjektiv som är 300mm och längre är ofta tunga, dyra och har ett ganska begränsat användningsområde. Skall du lägga en slant på ett finare teleobjektiv så rekommenderar jag dig först att fundera på vad du är för typ av fotograf. Det är inget bra allroundobjektiv och försätter du dig inte i situationer där du har nytta av det kommer det lätt stå och damma på hyllan.
Bilden nedan är tagen med teleobjektiv. Notera hur havet mellan förgrunden och fyren känns som ett kortare avstånd än vad det faktiskt är.
Fyr med teleobjektiv
Makroobjektiv
Makroobjektiv kan ha olika brännvidder (oftast mellan cirka 50 och 200mm) men har en annan speciell egenskap. De är nämligen konstruerade på så sätt att du kan fokusera på motiv som är mycket nära. De har alltså en extremt kort närgräns för sin brännvidd.
Ett ”riktigt” makroobjektiv har ett avbildningsförhållande på 1:1, vilket innebär att du kan komma så nära ditt motiv så att 1cm i verkligheten blir 1cm på din sensor. Det innebär i praktiken att du kan fylla din sensor med ett skarpt motiv som är enbart några centimeter stort.
Makrobilder har extremt korta skärpedjup på grund av att du befinner dig så nära dina motiv. Ofta är skärpedjupet så kort som några millimeter, så kort att darrningarna från dina händer kan påverka var din skärpa befinner sig i bilden. Att använda stativ vid makrofotografering är därför en bra idé om du vill sätta skärpan på exakt rätt ställe.
Nedan ser du ett exempel på två makrobilder. Notera det extremt korta skärpedjupet.
Makrobild
Makrobild
Skärpedjup och brännvidd
Som jag redan nämnt ett par gånger så påverkar brännvidden skärpedjupet i din bild. Kom även ihåg att skärpedjupet blir kortare ju närmare ditt motiv du står. Detta kan vara speciellt viktigt att tänka på då du fotograferar med makro- eller teleobjektiv.
Ett exempel på detta är ifall du fotograferar porträtt. Vi säger att du ställer in bländare f/5,6 på ett 200mm objektiv vilket ger dig ett lagom långt skärpedjup i din bild ifall du backar för att ta en helkroppsbild. Bestämmer du dig sedan för att gå närmare och fotografera ansiktsporträtt med samma brännvidd och bländare så kommer skärpedjupet att förändras radikalt och kan mycket väl bli för kort. Extra viktigt är detta ifall du fotograferar två personer (eller andra motiv) som inte står på exakt samma avstånd från kameran. Då kan mycket väl den ena bli oskarp då du närmar dig eftersom skärpedjupet då blir för kort för att behålla skärpan i båda ansikten.
Fasta objektiv
Fasta objektiv är objektiv med en konstant brännvidd, exempelvis 24, 85 eller 400mm. På dessa objektiv går det alltså inte att förändra brännvidden. Vill du ändå förändra din brännvidd måste du helt enkelt byta objektiv.
Zoomobjektiv
Zoomobjektiv är objektiv med variabel brännvidd. Fotografen har alltså en möjlighet att välja sin brännvidd inom ett bestämt område på ett enda objektiv. Detta område kallas för objektivets zoomomfång och justeras oftast genom att vrida på en ring på objektivet.
För att se mellan vilka brännvidder du har att röra dig inom (ditt zoomomfång) kan du titta på ditt objektiv. Det kan exempelvis stå 28-80mm 1:4-5,6 vilket innebär att största bländaren är f/4 om du använder objektivet på 28mm. Om objektivet däremot används på teleläget 80mm så är den största användbara bländaren f/5,6. Objektivet kan alltså tappa ljus i teleläget. Ett objektiv skulle även kunna vara 70-200mm 1:2,8 vilket innebär att den största bländaren är f/2,8 genom hela brännviddsomfånget. Dessa objektiv kan användas i ljussvagare miljöer och genererar oftast skarpare bilder men kostar givetvis mer att köpa.
Många blandar ihop fokusering med zoom vilket är helt felaktigt. Zoomen används till att justera objektivets brännvidd och därmed också bildvinkeln som fångas upp samt perspektivet. Då brännvidden väl har valts används fokusering enbart till att göra bilden skarp. Notera att fokus alltid måste sättas efter det att brännvidden är vald, väljer du en ny brännvidd måste du alltså fokusera igen. Vi skall snacka mer om fokusering i nästa kursdel.
Fasta objektiv kontra zoomobjektiv
Det finns både för- och nackdelar med fasta objektiv och zoomobjektiv. Om vi börjar med att titta på fasta objektiv så är de uppenbara nackdelarna att du oftare behöver byta objektiv i fält ifall du vill ändra din brännvidd. Detta tar tid och kan ibland vara krångligt ifall vädret är dåligt. Tidsaspekten kan i vissa situationer vara viktig ifall ett motiv enbart är aktuellt en kortare period. Använder du enbart fasta objektiv behöver du dessutom ha fler objektiv i din ägo för att täcka upp alla brännvidder från vidvinkel till tele.
Ändå väljer många fotografer att i stor utsträckning använda fasta objektiv. Den största anledningen till detta är främst att de i princip alltid genererar skarpare bilder än zoomobjektiv och har oftast större maximala bländare, vilket innebär att de kan användas i mörkare ljusförhållanden och/eller generera kortare skärpedjup.
Att alla fasta objektiv skulle vara skarpare än zoomobjektiv är dock en sanning med modifikation eftersom det idag även finns otroligt skarpa zoomobjektiv, men generellt kan man säga att kvaliteten bland zoomobjektiv varierar mycket mer än kvaliteten bland fasta objektiv.
Vissa fotografer påstår även att de är mycket mer noggranna då de komponerar sina bilder med fasta objektiv, varje bild blir alltså mer genomtänkt. Samtidigt händer det givetvis att man inte får till den bildvinkel man vill ha vilket gör att bilden oftare behöver beskäras i efterhand, vilket i sin tur försämrar bildens kvalitet.
Fördelen med zoomobjektiv är främst att de är bekväma, du behöver inte ha så många objektiv i din ägo och du har större möjlighet att förändra bildvinkeln och perspektivet i varje situation för att skapa den bild du vill ha. Chansen att du missar en bild där du behöver byta brännvidd snabbt minskar, men det finns hakar.
Ett zoomobjektiv innehåller rörliga glaselement, vilket ett fast objektiv inte gör. På grund av detta skulle man kunna påstå att en kompromiss med kvaliteten görs då ett zoomobjektiv tillverkas. Detta är den största anledningen till att zoomobjektiv sällan eller aldrig är skarpare än fasta objektiv. Dessutom förlorar många zoomobjektiv ofta ljusstyrka vid den längre brännvidden.
Viktors tips: Fundera på vilken typ av fotograf du är och ifall fasta objektiv eller zoomobjektiv passar dig bäst. Är du en fokuserad fotograf som ofta fotograferar förbestämda motiv i sessioner kan du kanske hålla dig till fasta objektiv, men är du mer av en spontanfotograf kan zoomobjektiv kanske passa dig bättre. Det finns otroligt skarpa zoomobjektiv som har en fast maximal bländare genom hela zoomen, men de är oftast dyra. Vill du ha ett zoomobjektiv fundera på att köpa ett av lite bättre kvalitet, tänk på att det kanske ersätter två eller tre fasta objektiv, vilket gör att det kan vara värt att lägga lite mer pengar på det. Generellt bör du undvika zoomar med otroligt långa zoomomfång, exempelvis 28-400mm, dela hellre upp det genom en vidvinkelzoom och en telezoom.
Nästa lektion
Även nästa lektion kommer handla en del om objektiv, men även lite annat. Inom kort kommer dock kursen mer och mer styras in på kreativ fotografering. Håll ut! :)
Länka gärna
Känner du någon som är intresserad av fotokursen så kan du länka till min sida på Facebook. Du kan även länka till bloggen.