“Light glorifies everything. It transforms and ennobles the most commonplace and ordinary subjects. The object is nothing, light is everything.”
– Leonard Missone

Ljuset är allt
Citatet ovan är ovanligt slående denna gång och jag vet inte ens hur jag skall börja förklara hur viktigt ljuset är för dina bilder, men jag skall göra ett tappert försök.

Vare sig ljus reflekteras från en yta eller är direktinfallande så är fotografi en inspelning av detta ljus, en tavla målad med de ljusstrålar som letar sig in i kameran och faller på din sensor. Givetvis är ljuset en förutsättning för att kunna fotografera över huvud taget, men ljuset är mycket mer än så. Allt handlar om ljus och duktiga fotografer väljer sitt ljus med omsorg för att skapa bättre bilder och för att bli bättre fotografer.

Jag vet inte hur mycket du tänker på ljuset i dina bilder idag eller hur du värdesätter det, men börjar du tänka ljus, ljus, ljus så kommer du att ta stora språng i din utveckling som fotograf.

OBS: Notera att denna kursdel inte behandlar blixtljus eller ljussättning, utan i första hand naturligt ljus utomhus.

Ljusets karaktärer och betydelse för bilden
När jag säger ljus, menar jag inte att det är ljust. Ljus kan inneha en oändlig mängd olika karaktärer och ljuset vid en specifik situation är unikt.

Ljus kan vara starkt eller svagt, varmt eller kallt, hårt eller mjukt. Ljus kan inneha olika färgtoner och det kan vara  motljus, medljus, direktinfallande, reflekterade eller släpande. Vilket ljus du än befinner dig i så har det alltid en enorm påverkan på ditt motiv, det kan förändra texturer och ligga till grund för hela känslan i en bild. Ljuset är ofta så viktigt för dina bilder så att om du tar två bilder på samma motiv, fast i olika ljus, så kan du mycket väl ha tagit en usel bild och en som är helt magnifik.

Välj ditt ljus och ha tålamod
Olika typer av bilder är olika mycket beroende av ljuset, men många av de magiska bilder du ser, vad de än föreställer, är magiska just på grund av att fotografen fångat ett ljus som ger bilden det där lilla extra. Det kan handla om att vara på rätt plats vid rätt tillfälle, men det kan även vara ett planerat och mer kontrollerat ljus.

En landskapsbild kan ofta vara fotograferad i ett osannolikt vackert ljus som bara varade någon minut, men fotografen var där just då och det är vad som räknas. Likaså är porträtt fotograferade i unikt ljus som framhäver modellen på ett visst sätt oftast bättre än porträtt fotograferade i ett ogenomtänkt ljus.

Att fotografera bilder med ett fint ljus kräver ibland tålamod, men väljer du ditt ljus med omsorg så kommer det med all sannolikt uppstå situationer med fantastiskt ljus även för dig. Du kan även planera ditt ljus i varje situation, exempelvis genom att använda ljuset från ett fönster istället för att fotografera utan uppenbar ljuskälla. Fönsterljus kan vara helt underbart!

Övning: Ta tre porträtt på en vän, ett mitt i ditt vardagsrum utan blixt, ett där vännen står jämte ett fönster så att ljuset träffar ansiktet och ett där ni står utomhus. Gör porträttet likadant på alla bilder. Jämför de tre, fundera på vilket som blev bäst och varför.

Ju mer man fotograferar, ju lättare blir det att du ställer högre krav på ljuset. För många fotografer kan ljuset vara så avgörande att de helt enkelt vägrar att fotografera om det inte är perfekt. Du behöver dock inte vara så extrem, fotografering handlar inte om att invänta ett fantastiskt ljus. Däremot tycker jag att du skall lära dig mer om ljus och hur ljuset påverkar dina bilder. Fundera på vad du tycker är ett bra ljus och vilket ljus som skulle höja dina bilder en nivå. Detta är en mycket individuell process utifrån vad du tycker och vad du vill uppnå med dina bilder.

Ett spännande ljus?

Ett spännande ljus?

Vad är ett bra ljus?
Ett “bra ljus” är givetvis en relativ term. Du får tycka precis vad du vill om ljuset i dina (och andras) bilder och det är inte min uppgift att döma någon för sina åsikter. Det finns dock några generella “regler” för vad som (av många) definieras som ett “bra ljus”.

Ett mjukt ljus är ofta ett bra ljus då det skapar en lägre kontrast som ger mjuka övergångar mellan ljusa och mörka partier i bilderna. Med ett mjukt ljus behåller du dessutom detaljer och textur i både skuggpartierna och i de ljusare delarna av bilden. Titta på bilden nedan så ser du att det finns detaljer även i de mörka delarna av bilden, något som tyder på att ljuset var mjukt vid detta tillfälle.

Ett mjukt ljus

Ett mjukt ljus

Något som jag har lagt märke till är att många nybörjare inleder sitt fotograferande med en kärlek till bilder i hårt ljus och med hög kontrast. Jag var likadan 10-12 år sedan och det är inget fel med det! Oftast är det dock så att man med tiden börja uppskatta att det även finns en gråskala mellan svart och vitt att utnyttja. Notera att det inte är FEL att fotografera eller gilla kontrastrika bilder, men normalt är det någon man inte eftersträvar. Det beror extremt mycket på typen av bild, tycke och smak.

Nedan ser du en bild som jag fotograferade för cirka 10 år sedan. Jag gillar den, men jag skulle förmodligen fotografera den i ett mjukare ljus och göra den mindre kontrastrik idag.

Hårt ljus

Hårt ljus

Här kommer en till som är tagen långt senare och med ett mer planerat ljus. Skillnaderna mellan de ljusa partierna i bilden och de mörka blir stora och detaljer och textur suddas ut.

Ett hårt ljus

Ett hårt ljus

Ett bra ljus kan även vara ett varmt ljus, exempelvis det ljuset som solen genererar innan solnedgång eller efter soluppgång. Fotograferar du utomhus är ljuset ofta som bäst två timmar innan och en timme efter solnedgången eller en timma innan och två timmar efter soluppgång. Givetvis är ljuset då svagare och du kan behöva stativ, men ljuset är mycket svagt, mjukt och ger underbara texturer och behagliga toner i din bild. En timme efter solnedgången kommer också det som kallas för blå timmen då ljuset blir kallare, men otroligt svagt och mjukt.

Var inte heller rädd för att gå ut en molnig dag. Då kan ljuset vara mycket mjukt och fint och även om dina landskapsbilder blir trista så kan det mycket väl gå bra att fotografera porträtt, bilder på stan eller detaljer i din miljö.

Viktors tips:
Ibland när man är ute och fotograferar med ett specifikt mål så dyker aldrig det där ljuset upp som man är ute efter, det kan till och med bli helt tvärt om, riktigt grått och trist. Då kan det vara bra att tänka om och börja titta på detaljerna i ditt område eftersom det gråa ändå kan ge ett mjukt och fint ljus. En annan idé kan vara att konvertera dina bilder till svartvitt som då inte är lika beroende av ljusets färg.

Bilden nedan har jag visat förut, men det är ett så bra exempel på hur jag valde att konvertera till svartvitt på grund av det tråkiga ljuset så jag bara måste visa den igen.

Konverterad till svartvitt

Konverterad till svartvitt

Ljusmätning och mätmetoder
Förr i tiden hade kameror inga ljusmätare. Fotografer fick gissa sig till exponeringen eller använda en handhållen ljusmätare för att mäta ljuset och därefter bestämma hur bilden skulle exponeras, alltså vilken kombinationen av bländare, slutare och ISO-tal som skulle användas för att få en rätt exponerad bild. Sådana ljusmätare används även idag av vissa fotografer, speciellt i studiomiljöer. Du behöver dock inte tänka på detta, din kamera har nämligen högst sannolikt en egen ljusmätare och du lär också kunna ställa in lite olika mätmetoder på hur din kamera mäter ljuset.

De tre vanligaste mätmetoderna är spotmätning, centrumvägd mätning och matrismätning.

Din kamera mäter ljus genom ett flertal olika ljusmätningssensorer som finns lite här och var i bilden. Spotmätning innebär att kameran mäter ljuset från 1-5% av mittenytan av bilden. Detta kan vara ett bra sätt att mäta om du har stora skillnader i ljusförhållandet mellan huvudobjektet och omgivningen, exempelvis en sångare med ljus i ansiktet på en mörk scen.

Centrumvägd mätning innebär att den mäter lite här och var i bilden men lägger tyngden på att beräkna exponeringen utifrån de sensorer som ligger mitt i bilden.

Matrismätning innebär att kameran mäter lite här och var i bilden och exponerar efter ett genomsnitt. Denna mätmetod kan vara bra vid exempelvis landskapsfotografering, om det inte finns ett starkt motljus. Denna mätmetod är även bra att använda som standardmetod om du är osäker på hur du skall mäta.

Exponeringsproblem
Som bröllopsfotograf har jag vid otal tillfällen hört från bröllopsparen: “Vi hoppas att det blir soligt på vårt bröllopsdag”, varpå jag säger (eller i alla fall tänker): “Jag hoppas att det blir molnigt!”

Varför är jag så negativ kan man ju då undra? Jo, för en himmel som är täckt av moln är ett av de mjukaste och finaste ljus du kan få. Du har säkert sett att fotografer använder vita paraplyer för att göra sitt blixtljus mjukare? Ju större paraply ju mjukare blir det. En molnig himmel är det största paraply du kan hitta för att göra solens strålar så mjuka och behagliga som möjligt.

Varför är då inte solsken bra? Jo, som vi redan nämnt ovan så skapar solsken stora skillnader mellan de partier i bilden som den lyser upp och de som ligger i skugga, vilket skapar stora kontraster. Ofta kan det handla om tre eller fler stegs skillnad i exponering mellan de soliga och skuggiga partierna och eftersom du nu vet att ett steg är dubbelt så mycket ljus så vet du även att fyra steg är 16 gånger så mycket ljus. Det blir problem och nästintill omöjligt att exponera ljus och mörker rätt för att behålla detaljerna i skuggan (så att det inte svärtas ut) och samtidigt behålla textur i det vita (så att det inte fräts ut). Du får ett för hårt ljus!

Nedan ser du ännu ett exempel på en bild med ett hårt ljus, men där jag inte hade mycket val. Klänningen och huvudet har fräts ut något och har det en gång fräts ut så går det inte att “rädda” i efterbehandlingen. När du fotograferar en sådan solig dag bör du använda reflektorer och/eller blixtar för att jämna ut ljuset, men även då är det inte alltid lätt att få till ett perfekt ljus under sådana förhållanden.

Ett hårt ljus

Ett hårt ljus

Exponeringskompensation – kameran mäter fel
“Light meters read, photographers interpret.”
– Catherine Jo Morgan

Din kamera har en ljusmätare som läser av ljuset i varje situation du befinner dig, men kameran gör inte alltid rätt. Det är upp till dig att tyda de värden din kamera ger dig och kompensera för eventuella fel. Att kunna lära sig att kompensera för dessa fel är en förutsättning för att du skall kunna exponera bättre, vilket på sikt kommer göra dig till en bättre fotograf.

För att förstå problematiken så är det bra att känna till att en kamera alltid mäter ljuset med förutsättningen att motivet är grått, 18% grått för att vara exakt.

Det finns säkert en bättre förklaring till detta på nätet någonstans, men min förklaring lyder så här: Om du fotograferar en ljus yta, exempelvis snö, som reflekterar mycket ljus så kommer kameran tro att bilden är mycket ljusare än vad den faktiskt är och underexponera bilden så att snön blir grå. Det infallande ljuset är det som du egentligen borde mäta efter men eftersom kameran mäter ljuset som reflekteras så luras ljusmätaren av ytans reflekterande egenskaper.

Samma sak gäller nämligen tvärtom, om du fotograferar en svart vägg så kommer kameran att mäta fel, överexponera bilden och göra väggen grå, inte svart.

Du har säkert någon gång fotograferat din partner, dina barn eller något annat i ett motljus på en strand där personen har varit relativt liten i bild? Vad hände? Blev personen för mörk? Givetvis blev den det eftersom kameran inte vet att personen är ditt huvudmotiv utan har även mätt ljuset från bakgrunden och exponerat efter den. Resultatet blir att personen som står i skugga med ljuset i ryggen har blivit för mörk.

Dessa situationer uppstår hela tiden och du kan lära dig att kompensera för dem. Det rätta sättet att ta en sådan bild är att gå nära och fylla upp hela sökaren med personen och mäta ljuset. De värden du mäter där kommer du ihåg, sedan backar du och tar samma bild igen med rätt värden. Alternativet är att du exponeringskompenserar ett par steg så att du medvetet överexponerar bilden. Eftersom ljuset är detsamma på personen var du än står (så länge det är samma vinkel till kameran och till ljuset) så bör du också exponera därefter. Bakgrunden kommer bli för ljus, men huvudmotivet blir rätt.

Lär du dig exponeringskompensera kan du fotografera i motljus och ändå lyckas exponera rätt. Exponeringskompensation är viktigt att du lär dig för att kunna hantera många olika typer av situationer och komma hem med välexponerade bilder.

Motljusbilden nedan är ett exempel, utan exponeringskompensation hade personerna förmodligen blivit mycket för mörka och det hade ju varit tråkigt för dem och för mig.

Rättexponerad förgrund

Rättexponerad förgrund

Notera att kamerans ljusmätning och hur fel det blir beror på hur stort motivet är i bildytan. Ifall motivet dominerar bildytan mot en ljus bakgrund kommer kameran givetvis mäta mer rätt än om det är mindre med en dominerande bakgrund. Ett alternativ är ju även att spotmäta objektet.

Övning: Ställ ett objekt i motljus (exempelvis din kompis med solen i ryggen eller en fjärrkontroll framför en stark lampa) och ta en vanlig bild. Ta därefter tre bilder där du medvetet överexponerar ett, två och tre steg. Jämför bilderna och försök komma fram till vilken exponering som blev rätt.

Vitbalans
I samband med ljus bör jag väl också nämna något om vitbalans. Vi som är människor och har ögon tycker i princip alltid att en vit yta är vit vare sig vi är utomhus i solsken eller inomhus i ett lysrörsljus. Ögat och hjärnan kan nämligen kompensera för ljusets färgtemperatur och visa färgerna på rätt sätt ändå. En kamera kan däremot inte göra detta lika framgångsrikt utan har en inställning där du kan ställa in din vitbalans utefter vilken färgtemperatur du fotograferar i.

Färgtemperatur mäts i Kelvin, men de flesta kameror har symboler så att du lätt skall förstå vilken inställning du skall använda för olika typer av ljus, exempelvis solljus, glödlampor och lysrör. Oftast finns även en inställning för automatiskt vitbalans.

Jag är själv ingen vitbalanspedant då de flesta mindre korrektioner lättast görs i efterbehandlingen, men detta kan även bero på att jag oftast fotograferar i situationer där den automatiska vitbalansen klarar det mesta. Jag ställer dock om den ifall jag befinner mig i relativt extrema situationer. Om jag exempelvis skall fotografera i en stuga med träpanel på väggarna, furutak och glödlampsljus så ställer jag om för att inte bilderna skall bli alltför tonade av detta.

Övning: Prova att ta samma bild i samma ljus med olika vitbalansinställningar så kan du själv se hur färgtemperaturen i din bild förändras. Ibland kan det finnas en tanke med att fotografera med fel vitbalans för att uppnå en viss effekt, exempelvis en varmare eller kallare bild.

Nästa lektion
Nästa gång skall jag ta upp blixtfotografering, därefter börjar vi med bildkomposition. Exakt när nästa kursdel kommer vågar jag inte svara på nu i juletider, men det kommer en inom kort, håll ut! :)

Länka gärna
Känner du någon fotointresserad får du gärna länka till min sida på Facebook. Du kan även länka direkt till bloggen.

http://www.twitter.com/viktorsundbergVad är ett bra ljus?