Under ett par års tid har jag funderat på att starta helgkurser. Det har kommit mycket emellan men nu är vi äntligen på gång. Tillsammans med min gode vän och mycket erfarna fotograf Thomas Sameulsson kommer vi erbjuda helgkurser i naturfoto. Läs mer om dessa på webbplatsen www.naturfotokurser.se.

Vi börjar med en kurs i höst, den 7-9 september vid Åkulla bokskogar och Getterön. Det kommer bli en spännande kombination av fotografering, föredrag och workshops. Det finns enbart 10 platser, så det är först till kvarn som gäller. Läs gärna mer på vår nya sajt genom att klicka på loggan nedan.

Gå en fotokurs med Naturfotokurser.se

Sedan jag var tonåring har jag alltid velat skriva en bok. Nu när det äntligen är gjort känns det nästan overkligt. Folk gratulerar mig och det är svårt att tacka på ett sätt som uttrycker hur det verkligen känns. Men nu är det äntligen klart, boken är nu faktiskt släppt, PÅ RIKTIGT! Den finns i lager hos nätbutikerna och den står på hyllorna i bokaffärerna, perfekt till jul. :) Glädjande nog så är den även 1:a på topplistan på Faktabocker.se (före Zlatan!) och den finns även på Scandinavian Photo, en fotobutik som jag varmt kan rekommendera.

En del vänner har redan hört av sig med positiv kritik om boken och det känns jättebra! Även om det nu återstår en hel del arbete så känns det ändå som slutet på ett mycket trevligt projekt som började med ett litet Twitter-meddelande den 3de februari, alltså för nästan ett år sedan. Sociala medier regerar! ;) Någon gång tänkte jag berätta hela historien om hur boken blev till, (det började för mer än 10 år sedan egentligen) men det får bli en annan dag. Nu skall jag sätta mig och fundera på Fotoskolan 2 som kommer att bli klar någon gång i 2012!

2011 blev året då jag förverkligade en dröm och jag börjar verkligen tro på klyschan om att allt är möjligt, så länge man fokuserar, ger järnet och inte viker sig för lite motgång. Så om det är något du vill göra, gör det idag, för det finns bara ett visst antal morgondagar kvar!

DEN PERFEKTA JULKLAPPEN
Rekommendera gärna min bok till släkt och vänner. Den är även en utmärkt julklapp till nybörjare inom foto. Snacka om att komma undan lätt, den är ju bara några klick bort! ;) Hur som helst så hoppas jag att du som läser boken tycker om den och att den inspirerar dig till att använda din kamera oftare och att du med tiden även utvecklar ditt fotograferande.

Nedan har jag samlat lite information om boken, pressreleaser samt länkar till där den finns att köpa.

LÄNKAR TILL BOKAFFÄRER SOM SÄLJER MIN BOK
Adlibris
Bokliv
Bokus
CDON.com
Faktaböcker
Lycknis
NevaBooks
Ord&Bok
Tanum.no
Viktorsundberg.se

LÄNKAR TILL FOTOBUTIKER SOM SÄLJER MIN BOK
Scandinavian Photo

INFORMATION OCH PRESSRELEASE
HME Publishing – DEXT (Bokförlaget)
Officiell Pressrelease Fotoskolan 1 (PDF)
MyNewsDesk – Pressrelease
Presskontakt.se – Pressrelease

BILDER

Bättre bilder / Fotoskolan 1 (Framsida)

Bättre bilder / Fotoskolan 1 (Omslag)

Precis hemkommen från ännu en Canon-kurs på Panorama! Roligt och massor av trevliga, fotosugna kursdeltagare i blandade åldrar. Fullknökat var det också! Nu finns det enbart ett fåtal platser kvar till kurserna 14/6 och 21/6 så det gäller att passa på!

Jag har några måndagar i mars hållit en kurs för en nybildad fotoförening på Atlet i Mölnlycke. Idag var det stora “examensprovet” där vi faktiskt var ute och fotograferade, på riktigt! Förmodligen ganska skönt efter tre teoripass. Tretton personer blev vi totalt i det gråmulna vädret och här är lite bilder från eftermiddagen.

Här myllrar det av fotografer

Kursdeltagare in action

Mycket sten blev det

Ännu mera sten

Pippifåglar flög förbi

Det finns nu nio delar i min fotokurs, men som ni ser så verkar den ha tagit en paus. Detta beror på att jag har så mycket annat på gång. Jag har bland annat skrivit avtal med bokförlaget DEXT om att skriva två fotoböcker som kommer att släppas nu i höst och jag måste helt enkelt fokusera på detta. Fotokursen kommer att fortsätta i någon form och ni kommer att bli informerade, det lovar jag.

Jag hoppas ändå att ni som läst de första nio delarna av kursen har uppskattat den och lärt er en hel del. Mitt tips nu är att åka ut och fotografera så mycket som möjligt och börja umgås med andra fotografer. På så sätt garanterar du en vidareutveckling av din hobby.

Idag håller jag föredrag på Atlet. Det blir en kurs som varar i tre veckor till att börja med. Det skall bli riktigt spännande att möta lite nya, hungriga fotografer.

”A good photograph is knowing where to stand.”
- Ansel Adams

Nu bör du kunna din kamerateknik perfekt och det är då dags att gå vidare till det mer abstrakta inom fotograferingen. Innan vi börjar med kompositionsregler i nästa kursdel tänkte jag först prata lite om motiv och hur du kan fundera för att börja förmedla känslor och budskap med dina bilder, alltså hur du skapar bilder som väcker intresse. Förhoppningsvis kan detta utveckla ditt fotografiska tänkande på sikt.

Hitta dina motiv
Motiv finns överallt och då menar jag verkligen överallt! En känd fotograf har en gång sagt att han skulle kunna ta massor av bra bilder ensam i en hiss. Det han menar är att det inte nödvändigtvis är ett perfekt motiv som skapar en perfekt bild, utan istället vad du som fotograf kan göra med de motiv som dyker upp, vare sig de är bra eller dåliga.

Ett motiv kan vara allt från en person eller ett landskap till mer abstrakta saker så som en reflektion eller en form eller detalj i något större. Med tiden kommer du upptäcka vilken typ av motiv du dras till och kanske kommer du nischa dig som en fotograf inom ett speciellt område, så som natur, bröllop eller varför inte vattendroppar eller husfasader?

Givetvis skall du leta efter dina motiv, men var inte rädd för att fotografera allt möjligt som du hittar. Se det som en utmaning att skapa en bra bild från ett motiv  som du nödvändigtvis inte trodde på från början.

Fotografera känslor, inte saker
Även om du i princip kan göra vad som helst till ett motiv så skall du inte fotografera motivet bara för att det finns tillgängligt. Ditt motiv blir då ett meningslöst objekt i din bild och ditt fotograferande blir statiskt och tråkigt. En anka blir en anka och en bil blir en bil, men bilden säger inte mycket mer än så och det enda du egentligen har åstadkommit är en ren dokumentation.

Oftast kanske en nybörjare blir glad över att över huvud taget hitta ett motiv, men sen läggs ingen tankekraft på hur eller varför motivet fotograferas. Själva motivjagandet visar sig bli den dominerande processen i fotograferandet, bilderna saknar känslor och budskap och du står stilla i din utveckling.

Vilket motiv du än väljer att fotografera så måste du sluta att tänka på motivet som ett fysiskt objekt och istället fundera på vad du kan förmedla för känsla genom objektet. Med känslor menar jag inte nödvändigtvis något konkret som som rädsla, glädje eller harmoni, det kan vara mycket mer subtilt än så. Det kan handla om en ren känsla, men du kan även förmedla en känsla som du själv hade vid fotoögonblicket eller ett budskap. Kanske vill du få betraktaren att fundera på historien bakom bilden, även om du själv inte känner till den. En del av detta kan du bestämma i förväg, men en hel del upptäcker du givetvis inte förrän du själv tittar på bilden och den känslan du får då behöver egentligen inte alls bli den samma som andra betraktare upplever.

Målet är att ta bilder som väcker något slags intresse och det är upp till dig att fundera på vad det är du vill skapa för bildspråk med dina bilder. Skillnaden mellan en nybörjare och en som lärt sig mer om fotografering är just skickligheten i att förmedla känslor och budskap i sina bilder.

För att bli en duktig fotograf måste du sluta fotografera saker bara för att de finns där. Det är bättre att du fotograferar berättande bilder med vardagliga motiv än att du ägnar all din tid åt att hitta ovanliga motiv bara för sakens skull, dina bilder blir inte automatiskt bra för det.

Vad säger denna bild dig?

Exempel på hur du kan tänka:

• Istället för att fotografera en parkbänk, förmedla känslan av ensamhet med hjälp av bänken.
• Istället för att fotografera din kompis, fokusera på att fånga hans främsta egenskap.
• Istället för att fotografera ett landskap, försök fånga känslan du hade då du befann dig på platsen.
• Istället för att fotografera en rostig traktor, fånga känslan av övergivenhet med hjälp av traktorn.
• Istället för att fotografera ett bröllopspar, förmedla deras kärlek till varandra.

Givetvis är bänken, kompisen, landskapet, traktorn eller bröllopsparet nödvändiga för din bild, men fokusera på känslan i första hand. Ifall du börjar med denna typen av “tvärtomtänk” så kommer du se att dina bilder berättar mer och blir bättre. Din fotograferingen kommer få en större mening och bli en utmaning för dig på ett helt nytt sätt. Du kommer att ta steget från en sakletare till en känsloförmedlare.

Ett motiv är många bilder
Helt plötsligt händer det, du hittar ditt motiv! Det är nu fotograferandet börjar och det är dags att tänka till. Oftast räcker det inte med en snabb titt genom sökaren och en “snapshot”, det finns nämligen många variabler som gör en bild bra. Inramningen, perspektivet, bakgrunden, förgrunden, ljuset, skuggorna, kompositionen och vinkeln, ja allt måste vara rätt.

Ditt motiv kanske är grannen Gunnar som vattnar blommorna, eller en gammal traktor som ligger rostig i skogen, vem vet? Istället för att bara ta en bild för att bevisa att du uppenbarligen har upplevt situationen skall du nu börja fundera på vad du vill och kan åstadkomma med ditt motiv. Vad är du ute efter egentligen och varför tar du bilden?

Fundera på följande saker nästa gång du hittar ett motiv:

• Studera motivet, dess former och struktur.
• Försök att hitta detaljer som är värda att lyfta fram, kanske har traktorn en blomma som växer upp genom ratten, eller kanske har Gunnar en snusdosa i fickan som skulle vara värd att lyfta fram för att visa hans personlighet?
• Finns det några konstraster som du vill förstärka, exempelvis mellan hårt och mjukt, ljust och mörkt, struktur och strukturlöst, randigt och rutigt etc? Att kunna förstärka kontraster mellan olika objekt i bilden skapar ett kraftfullt bildspråk.
• Ta god tid på dig, gå runt objektet och studera det om det finns möjlighet.
• Hur faller ljuset? Står du i rätt vinkel? Vad vill du belysa? Fundera på hur ljuset ändras när du rör dig till olika vinklar.
• Kan du använda skuggorna på något sätt för att få fram en känsla?
• Skall du fotografera motivet underifrån eller ovanifrån?
• Hur stort skärpedjup bör du använda? Vilken bländare skall du ställa in?
• Fundera på vilket objektiv som bör användas, möjligtvis för att förvränga motivet.
• Är du ute efter att skapa harmoni eller någon annan känsla?
• Skall bilden tas stående eller liggande? Stående bilder kan ofta bli djupare och mer spännande.
• Leta efter olika objekt i bilden och fundera på hur de hänger samman.
• Fundera på hur objektet kan delas upp så att hela bildytan utnyttjas.
• Glöm inte bakgrunden och hur motivet passar in i omgivningen. Kanske är förgrunden viktigare än bakgrunden?

Oj, vad mycket att tänka på? Visst, men för en van fotograf är detta självklarheter. Precis som en musiker förmedlar känslor så kan en duktig fotograf förmedla känslor och budskap genom sina bilder. Med tiden kommer detta förmodligen bli huvudanledningen till varför du fotograferar.

Viktors tips: När du väl hittar ett bra motiv, ta många bilder i olika vinklar. Fotografera hellre några motiv på många olika sätt än att ta enstaka “snapshots” på många olika saker.

Då du tycker att du har hittat det bästa sättet och vinkeln att fotografera på så ta ändå god tid på dig att finjustera bildens komposition genom att se genom sökaren och sakta röra kameran i sid- och höjdled.

Tänk på att försöka gå ifrån vanan att ta alla bilder från ögonhöjd. Du bör i alla fall prova andra vinklar. Det kommer radikalt att förhöja känslan i många av dina bilder.

Uppgift: Hitta ett intressant motiv och skapa en bildserie på tre bilder ur olika vinklar. Låtsas att du jobbar åt en tidning och gör ett reportage. Ta många bilder, men välj ut tre som är väldigt olika varandra och som du tror gör att betraktaren får en så bra helhetsbild av motivet som möjligt.

Nästa lektion
Nästa lektion börjar vi med kompositionsregler, bland annat det gyllene snittet.

Länka gärna
Känner du någon fotointresserad får du gärna länka till min sida på Facebook. Du kan även länka direkt till bloggen.

“…just as you wouldn’t stir up the water before fishing. Don’t use a flash out of respect for the natural lighting, even when there isn’t any.” – Henri Cartier-Bresson

Cartier-Bresson var uppenbarligen ingen stor fantast av blixtfotografering. Han hade en enorm respekt för det naturliga ljuset och skulle aldrig förstöra det genom att använda blixt. Jag kommer dock inte ta någon hänsyn till den gamle mästaren denna gång. Denna kursdel kommer nämligen handla om just det som Cartier-Bresson hatade, blixtfotografering.

Notera att jag i första hand kommer ta upp fotografering med en lös blixt fastsatt på din kamera. Möjligtvis kommer en framtida kursdel om studioblixtar, slavblixtar, reflektorer och blixtfotografering med flera blixtljuskällor, vi får se.

När bör blixt användas?
En del fotografer föredrar naturligt ljus och gör allt för att undvika blixtljus medan andra älskar blixtar, är totalt beroende av dem och använder gärna flera samtidigt. Efter denna kursdel och lite eget experimenterande hoppas jag att du skall kunna komma fram till vad du tycker om blixtar!

Blixtar kan användas i många olika situationer, men det vanligaste är att de används där det helt enkelt är för lite omgivande (ambient) ljus, exempelvis vid fotografering inomhus. Där kan det ofta vara ganska mörkt vilket resulterar i alldeles för långa slutartider för att fotografera utan blixt, speciellt om du har ett ljussvagt objektiv och/eller om du skall fotografera rörliga motiv. Med hjälp av en blixt kan du då leka Gud och skapa ditt eget ljus och med lite övning kan du dessutom ge det precis den karaktär du är ute efter.

Blixtar kan dock användas till mycket annat, i motljus exempelvis. Kommer du ihåg att jag i förra kursdelen berättade om hur du kan exponeringskompensera då ditt motiv står i motljus för att det inte skall bli underexponerat? På så sätt blir ju ditt motiv rätt exponerat, även om bakgrunden då blir för ljus. Istället för att göra så kan du givetvis använda en blixt för att “lätta upp” ditt motiv som står i skugga. Detta kallas just för “upplättningsblixt” och gör du detta på rätt sätt får du en rätt exponerad bakgrund och förgrund, även om ljuset kommer att ha en något annorlunda karaktär. Du kan läsa mer om upplättningsblixt längre ner i denna kursdel.

Det finns även många andra sätt att utnyttja en blixt. Du kan göra ditt motiv ljusare, lätta upp förgrunder som står i motljus, jämna ut skarpa skuggor på soliga dagar. Används blixten på rätt sätt är den ett kraftfullt verktyg för att få fram texturer, karaktärsdrag och djup, framför allt i porträtt, men även i bilder med andra motiv. Du kan även använda blixten på många kreativa sätt, exempelvis genom att kombinera blixtar med långa slutartider för att frysa motiv men ändå låta ljusa objekt fortsätta att “måla” på din sensor. Även detta kan du läsa lite mer om nedan.

En blixtbild

När bör blixt inte användas?
Detta är givetvis också individuellt, men en sak är klar, nybörjare använder blixtar för mycket och utan att tänka på hur ljuset kommer påverka bilden. Tyvärr ser många enbart blixten som ett sätt att göra bilden ljusare och har ingen som helst tanke på hur ljusets karaktär påverkar bilden och motivet. Detta är inget bra sätt att tänka på och känner du igen dig i detta så bör du tänka om!

Faktum är att ibland är blixt kanon, men i många situationer är det bättre att använda ett stativ och fånga det naturliga ljuset, även om det är mörkt. En ogenomtänkt blixt kan lätt förstöra stämningen i vilken bild som helst.

Ett exempel är bilden nedan, som är tagen utan blixt. Lägg märke till hur det naturliga ljuset från olika källor skiftar i styrka på olika ställen i bilden och hur dynamiken i detta skiftande ljus ger en viss känsla till bilden. Notera detaljerna och djupet som det framhäver. Notera även hur slutartiden varit så pass lång att rörelsen i hammaren och armen har fångats upp, vilket ger liv åt bilden.

Med en lös blixt, fastsatt på kameran hade jag dödat mycket av detta naturliga ljus, som på många ställen är svagt men ändå viktigt. Förgrunden hade förmodligen blivit för ljus och bakgrunden för mörk, det döende ljuset hade märkts tydligt. Hammaren och armen hade frysts och bilden hade blivit mer statisk. Personligen är jag relativt övertygad om att en blixt i detta läge hade gjort bilden ganska mycket sämre och i detta fall håller jag med Carier-Bresson. Som vanligt får du dock givetvis tycka precis vad du vill.

Svagt naturligt ljus, utan blixt

Viktors tips: Ibland är blixt rätt, men lika ofta är det fel. Efter denna kursdel kommer du förhoppningsvis förstå blixtljus bättre och då vill jag att du funderar på vad blixten kommer göra med din bild och om den verkligen behövs? Hur kommer ljuset förändras i bilden? Kommer blixten förhöja eller förstöra stämningen i din bild? Prova dig fram!

Inbyggda blixtar är kass
De flesta kameror idag i amatör- och semiproffsklassen har en inbyggd blixt. Jättebra kan man tycka, men tyvärr är den ofta den största anledningen till varför många blixtbilder blir helt kass. Ett kaxigt uttalande kan man tycka, men jag skall givetvis förklara mig.

Den inbyggda blixten på en kamera har egentligen tre stora nackdelar.

1. För det första är den inbyggda blixten mycket svag i jämförelse med en riktig blixt. Den fungerar i princip bara på några meters avstånd innan ljuset börjar avta och det är ju helt ok så länge du vet om detta. Jag ser dock ofta fotografer använda sina inbyggda blixtar på motiv som står mycket längre bort, eller till och med i en arena, vilket är ungefär lika effektivt som att hälla en spann vatten i Stilla Havet i hopp om att höja vattennivån.

2. För det andra så är den inbyggda blixten alltid riktad exakt rakt mot mot motivet, vilket är lite av en dödssynd inom nästan all blixtfotografering (det finns undantag). En blixt rakt framifrån genererar skarpa och fula skuggor bakom ditt motiv och ofta ett mycket tråkigt och platt ljus. Ditt motiv blir ofta för ljust och din bakgrund för mörk. Fundera en halv sekund på var ljuskällorna i din vardag oftast befinner sig och fundera sedan på var var blixtljus oftast bör komma ifrån.

3. För det tredje så sitter blixten för nära objektivet, vilket är den största anledningen till varför de personer du fotograferar får röda ögon. Anledningen till detta förklaras nedan.

Det finns ett litet försvar för den inbyggda blixten, den kan nämligen i vissa situationer användas med fördel som en upplättningsblixt, men då gäller det att kunna avgöra när det fungerar bra och när det inte fungerar alls. Det finns givetvis även bättre och sämre inbyggda blixtar, men deras sätt att prestera är hästlängder ifrån vad du kan göra med en lös blixt.

Inbyggd blixt

Men jag har ju bara en inbyggd blixt!
…säger du kanske nu. Ja, det var ju tråkigt! Den enda rekommendation jag har till dig som vill börja blixtfotografera seriöst är att investera i en lös, vinklingsbar blixt som du fäster i blixtskon uppe på din kamera. En sådan blixt löser nämligen alla ovanstående problem; den är starkare, går att rikta hur du vill (varför det är bra förklaras nedan) och har ett större avstånd mellan blixt och objektiv vilket minskar chansen till att de personer du fotograferar får röda ögon. Dessutom är den mycket mer flexibel, har en mängd olika inställningsalternativ som ger dig kontroll över ljuset och kan även generera ett mjukare ljus genom diffusorer. Med en sådan blixt kommer du snabbt se hur enkelt det är att ta supersnygga blixtbilder både inom- och utomhus.

Vad kostar en sån då?
En lös blixt till ett känt kameramärke kostar mellan 1000 SEK och 4000 SEK. Har du funderingar på att köpa en så rekommenderar jag starkt att du köper en som är vinklingsbar, absolut i höjdled, men även gärna i sidled. Notera att inte alla blixtar passar alla kameror, du bör kontrollera att blixten fungerar med just din kamera, speciellt om du köper en blixt från tredjepartstillverkare.

Lös blixt

Ledtal
Alla blixtar har ett ledtal som indikerat blixtens styrka. Ett högre tal indikerar att blixten är kraftigare. Ledtalet brukar oftast kunna utläsas från blixtens modellnamn och på lösa kamerablixtar är ett ledtal mellan 30 och 60 relativt normalt. Jämför detta med ledtalet på en inbyggd blixt som oftast bara ligger mellan 5 och 10.

En starkare blixt når inte bara längre, den ger dig även större möjligheter att utnyttja blixten på ett bra sätt för att skapa ett mjukare och jämnare ljus, exempelvis genom att studsa den i ett tak. En starkare blixt ger dig helt enkelt bättre kontroll över ljuset.

Nu kommer en paragraf som är relativt meningslöst att känna till idag, men jag berättar det ändå. Det är nämligen så att ifall du känner till blixtens ledtal, avståndet till motivet och vilket ISO-tal du har inställt på din kamera kan du räkna ut vilken bländare du skall använda för att exponera rätt. Förr i tiden var fotografer tvunga att hålla koll på allt detta, mäta avstånd, ledtal och beräkna bländare med en formel som lyder bländare = roten ur ISO/100 * ledtal/motivavstånd. Spännande va? Detta är dock relativt meningslös information idag eftersom dagens blixtar och kameror sköter allt detta automatiskt. Skönt va?

TTL och blixtexponering
Dagens blixtsystem är helt otroliga och använder system som kallas för TTL (Through The Lens), ett sätt för kameran att ljusmäta hur mycket blixtljus behövs för att bilden skall bli rätt exponerad. Ett analogt TTL-system fungerar så att kameran har en sensor som mäter blixtljuset som kommer in genom objektivet. När sensorn tycker att det finns tillräckligt med ljus så stryps helt enkelt blixten och bilden blir då rätt exponerad. Ganska imponerande teknik med tanke på att en blixt kan vara så snabb som 1/40000 sekund.

Digital TTL fungerar lite annorlunda. En blixt på en modern digital systemkamera skjuter först ut en eller flera förblixtar som reflekteras och studsar tillbaka in i kameran som då mäter ljuset och bedömer hur kraftig huvudblixten skall vara för att generera en rätt exponerad bild. Därefter skjuter den iväg den riktiga blixten. Allt detta sker så snabbt så att det mänskliga ögat uppfattar det som en enda blixt. Systemen kallas lite olika hos olika tillverkare och kan exempelvis heta E-TTL, D-TTL, i-TTL, P-TTL, FP-TTL etc. Principen är dock alltid densamma, kameran mäter ljuset som kommer in genom ditt objektiv.

Blixtsynkroniseringstid
En sak som kan vara bra att känna till är att alla kameror har en blixtsynkroniseringstid. Enkelt uttryckt innebär det att det finns en maximal snabbhet på slutartiden du kan använda för att inte dina blixtbilder skall få svarta kanter. Det är nämligen så att på korta slutartider så exponeras inte hela din sensor samtidigt, vilket gör att blixten då inte når hela sensorn. Detta resulterar i att kanten på din bild blir svart. Vilken kant beror på hur slutaren i din kamera rör sig.

Det finns kameror med centralslutare som klarar av att synkronisera på snabbare tider men moderna systemkameror använder inte sådana. Oftast ligger blixtsynktiden någonstans runt 1/200 sek, men detta är någonting du måste titta efter i din manual.

Varför får man röda ögon på bild?
Röda ögon beror på att ljuset som skjuts in i ett öga reflekteras där det finns massor av blodkärl. Ljuset färgas rött och studsar tillbaka ut genom pupillen och in i din kamera. I ett mörkt rum är personens pupiller större vilket förvärrar effekten ytterligare. Detta problem uppstår i princip endast ifall vinkeln mellan blixtljuset och objektivet är litet.

En del kameror skjuter iväg ett par förblixtar innan bilden tas för att pupillen skall bli mindre, men det bästa sättet att förhindra röda ögon är att använda en lös blixt som sitter en bra bit ovanför objektivet och/eller studsa blixten mot väggen eller i taket. På så sätt förhindrar du att personer och djur i dina bilder ser ut som blödtörstiga vampyrer.

Diffusor
I en studio använder fotografer ofta stora paraplyer och så kallade “soft boxes” för att sprida ut blixtljuset med syftet att göra det mjukare. När du fotograferar utan dessa klumpiga hjälpmedel är det inte lika lätt. Du bör dock i princip alltid sträva efter att göra ditt blixtljus mjukare, exempelvis genom att studsa blixtljuset i en större yta, ett tak eller en vägg, men det finns även tillbehör som kan hjälpa dig på traven.

Ett bra tillbehör till din blixt är en så kallad “omnibounce diffusor”, en bit plast som du trycker på blixten och som direkt gör ditt blixtljus lite mjukare. Det går även bra att trycka på en kaffemugg i plast av bredare modell ifall du vill ha ungefär samma effekt utan att betala 300 SEK för en riktig, vilket ju faktiskt är ganska mycket pengar för en liten plastbit. Det blir dock inte så snyggt och väcker en del uppmärksamhet.

Det finns även andra, men avancerade varianter, på tillbehör som gör ditt blixtljus mjukare, vissa ser ut som rena rama portabla studion, men vad gör man inte för att få det där fina, mjuka ljuset? Ju större diffusor du har, ju bättre sprids ditt blixtljus och ju mjukare blir det.

Omnibounce diffusor

Blixtvinkel
Ljus kommer i princip alltid uppifrån, eller hur? Hur kommer det sig då att många nybörjarfotografer skjuter sina blixtar rakt mot motivet? Kanske känner de att det är är självklart att skjuta blixten rakt mot sitt motiv? Känner du igen dig?

En blixt som skjuts direkt från kameran, rakt mot ett motiv ger ett hårt ljus, röda ögon och skarpa, fula skuggor bakom motivet. Detta genererar en bild med ett platt ljus som är tråkigt och som inte framhäver djup, textur eller former i din bild, vilket faktiskt gör att bilden känns helt platt. Faktum är att en blixt riktad rakt fram på detta vis, utan någon som helst tanke, förmodligen är det sämsta sättet du kan använda din blixt på och jag vill därför att du slutar med detta nu.

Det finns givetvis undantag (upplättningsblixt) och faktum är att blixtljus även går i trender, men tumregeln är att aldrig skjuta en blixt från din kamera, rakt mot ditt motiv. Använder du din inbyggda blixt är detta svårt, men med din lösa blixt kan du vinkla den och skjuta den vart du vill. Skjut den gärna rakt upp i taket eller in i väggen, ljuset blir mjukare, ser naturligare ut och du får färre eller inga fula skuggor bakom. En blixt riktad i väggen kan också fungera bra och ljuset når då i vissa fall ett ansikte bättre. Situationen du befinner dig i och motivet avgör ofta vart du kan rikta din blixt och vilken effekt du kan/vill få fram.

Är du utomhus är det givetvis svårt att rikta blixten mot något. Det bästa kan då vara att sänka kraften i blixten, skjuta den rakt på och använda den som upplättning och/eller använda någon form av diffusor som gör blixtljuset mjukare. Du kan även vinkla blixten lite för att undvika det absolut hårdaste ljuset.

Exempelbilder med olika blixtvinklar
Med hjälp av min kaninkompis skall jag nu illustrera hur vinkeln på din blixt påverkar motivet. Titta på bilderna (klicka på dem så de blir större) och läs bildtexten som beskriver hur blixten var riktad på varje bild. Mina egna kommentarer kan du läsa efter alla bilder.

Notera att bilderna är obehandlade och enbart till för att visa hur blixtens riktning påverkar motivet, skuggor, ljusets karaktär och mjukhet.

Bild 1: Blixt rakt framifrån utan omnibounce

Bild 2: Blixt rakt framifrån med omnibounce

Bild 3: Blixt riktad 45 grader uppåt

Bild 4: Blixt riktad rakt uppåt

Bild 5: Blixt rakt åt vänster

Bild 6: Blixt snett uppåt och bakåt

Bild 1: Blixten rakt framifrån har skapat ett väldigt hårt ljus. Pälsen blir ojämn och ful, mörka och hårda skuggor faller på bakgrunden, vilket är något som sällan eftersträvas. Tittar du noga på kaninens tröja så har ljuset reflekterats för kraftigt, vilket gör att tröjan blir för ljus och känns inte som om den har en naturlig färg. Bilden känns också väldigt platt, det känns som det är ett lager kanin och ett lager vägg, det finns inget direkt djup eller karaktär i själva modellen. Det är en kass bild helt enkelt.

Bild 2: Blixten rakt framifrån med omnibounce är ungefär samma som ettan. Jag kan antyda ett någon mjukare ljus och något mindre skarpa skuggor, men skillnaden är inte speciellt stor. Ljuset rakt framifrån är alltså ingen bra idé i denna situationen, inte ens med en diffusor på kameran.

Bild 3 och 4: Här är ljuset mycket mjukare, pälsen blir jämnare och tröjan har fått tillbaka sin riktiga färg utan att textilen glänser. Pälsen ser även mjukare ut. Skuggorna har inte försvunnit men ändå blivit mycket mindre framträdande, speciellt i bild 4 med blixten riktad rakt uppåt.

Ofta talas det om att modellen skall framträda i ett bra ljus. Här ser du att min kaninkompis framhävs bättre och mycket mer. Han är nu huvudrollen i bilden och betraktaren kan fokusera på motivet på ett annat sätt. Bilden känns inte lika platt. Form, textur, djup och karaktär känns bättre. Eller?

Bild 5: Blixten riktad rakt åt vänster fungerar helt ok. Pälsen blir relativt jämn och fin och det syns ganska tydligt på ansiktet och på skuggorna att ljuset har fallit från vänster. Däremot har skuggan blivit något tydligare igen. När du riktar en blixt rakt åt vänster så blir ljuskällan ändå inte speciellt riktad eftersom ljuset ändå sprids så pass mycket i rummet.

Bild 6: Här är blixten riktad uppåt och bakåt och jag anser att denna vinkel har gett det bästa resultatet. Ljuset är som mjukast i denna bild och skuggorna är nästan helst borta, speciellt om du tittar under själva kaninen.

Övning: Trodde du att det bästa sättet att rikta en blixt kunde vara snett uppåt och bakåt vid porträttfotografering inomhus? Gör nu dina egna testar, ställ en vän, ditt barn eller sambo mot en vägg och ta en serie med 5-6 bilder med olika vinklar på din blixt. Titta på skuggor, men ännu viktigare är att titta på hur hudens jämnhet och karaktär ändras med olika ljus. Ett tips är att ställa din modell ett par meter ut från väggen.

Upplättningsblixt och blixtkompensering
En upplättningsblixt är en svagare blixt vars syfte är att “lätta upp” motivet utan att nödvändigtvis döda det naturliga ljuset i bilden. Skuggor blir något mindre mörka och kontrasterna minskar. Detta är faktiskt en av de få tillfällen där du kan använda kamerans inbyggda blixt eftersom en upplättningsblixt oftast skjuts rakt framifrån.

Som jag nämnt ovan så kan du i en motljussituation välja två sätt att tackla situationen. Antingen exponeringskompenserar du och får en rätt exponerad förgrund eller så använder du en upplättningsblixt. Fördelen med blixten är då kan får en rätt exponerad bakgrund och förgrund. Nackdelen är att ljusets karaktär i din bakgrund och omgivning inte stämmer överrens med blixtens ljus. Den nackdelen tillsammans med att det ofta är svårexponerat kan ställa till en del problem.

Ifall du har tagit en bild med upplättningsblixt så rekommenderar jag dig att titta på förgrunden noga för att se hur den är exponerad. Du kan exponeringskompensera din blixt (precis som du gör utan blixt) och ofta behöver du underexponera blixtljuset något för att förgrunden inte skall se ut som om den uppenbarligen är tagen med ett blixtljus. Det bästa är att få en balans i ljuset så att det knappt märks att du använd en blixt, men detta är någonting du måste öva på och experimentera dig fram till i varje situation.

Personligen är jag ingen större fantast av upplättningsblixtar, jag tycker det är svårt att blanda ett naturligt ljus med ett blixtljus och ändå få  det att se balanserat ut. Vill du jobba med upplättning måste du prova dig fram för att få till exakt rätt mängd ljus, får du för mycket blir ljusets karaktär underligt i kontrasten mot det naturliga ljuset och motivet kan då ofta se inklippt ut.

Blixtsynk på första eller andra ridån?
I samband med att du börjar använda din blixt kommer du snart upptäcka att det finns en inställning för om du vill ha blixtsynk på första eller andra ridån. Detta är en inställning som du främst använder om du kombinerar din blixt med långa slutartider och beskriver egentligen ifall blixten skall avfyras i början eller slutet på exponeringen. Tyvärr hittar jag inga bra exempelbilder på detta just nu (bilder kommer senare), men skall försöka förklara med ord.

Synk på första ridån: Föreställ dig att du skall fotografera en bil i mörker med baklyktorna på. Du har valt en slutartid som gör att bilen precis hinner röra sig från vänster kant till höger kant i din bild. Väljer du att blixtsynkronisera på första ridån så kommer blixten avfyras i början på exponeringen, vilket ju fryser bilen i vänster kant, därefter kommer de röda bakljusen släpa genom bilen. Detta beror på att ljusen är det enda som är tillräckligt ljust för att påverka sensorn då blixten har slocknat.

Synk på andra ridån: Väljer du däremot att avfyra blixten i slutet på exponeringen så kommer ju bakljusen först släpa genom bilden och bilen kommer då istället frysas i höger kant. Ljusen kommer alltså inte att släpa genom själva bilen.

Vilket du väljer är givetvis upp till dig, vilken effekt du vill uppnå och vilken situation du befinner dig i.

Övning: Be någon hålla ett par ficklampor riktade mot din kameran och röra sig själv i din bildyta. Ställ in en slutartid på et par sekunder och prova att synka på första och andra ridån för att se vad för effekter du kan uppnå.

Nedan ser du en bild som är tagen med hjälp av denna teknik, alltså genom att skjuta av en blixt men ändå hålla slutaren öppen. Om detta är en blixtsynk på första eller andra ridån vågar jag dock inte svara på.

Blixt ihop med lång slutartid

Praktisk och enkel blixtfotografering inomhus
Detta var grunderna inom blixtfotografering. Det är lätt att lära sig att ta bra bilder, men vill du bli en mästare på ljussättning kan det ta många år att lära sig allt. Vill börja ta bättre bilder redan idag så skall jag till sist berätta hur jag ställer in min kamera då jag blixtfotograferar inomhus för att ljuset skall bli bra.

1. Ställ in kameran på “M” för manuellt
2. Ställ in slutartiden på blixtsynktiden (i mitt fall 1/200 sek)
3. Ställ in bländaren på vad som helst (ofta mellan 2,8 och 5,6 om det är ett porträtt)
4. Ställ in blixten på auto och rikta den rakt upp i taket
5. Tryck av

Faktum är att man behöver inte göra det krångligare än så och bilderna blir alltid fina och rätt exponerade. Blixten känner själv efter hur ljust det är, vilken bländare du har, vilket ISO du ställt in och blixtrar så mycket som behövs helt enkelt. Blir det lite för mörka bilder så kan du höja ditt ISO-tal eller göra din bländare något större, slutartiden påverkar inte ditt blixtljus.

Nästa lektion
Nästa lektion börjar vi med komposition, alltså hur objekt bör placeras i din bild för att uppnå harmoni. Kunskap om komposition är ofta skillnaden mellan en nybörjare och en fotograf som upptäckt fotografi på riktigt.

Länka gärna
Känner du någon fotointresserad får du gärna länka till min sida på Facebook. Du kan även länka direkt till bloggen.

“Light glorifies everything. It transforms and ennobles the most commonplace and ordinary subjects. The object is nothing, light is everything.”
- Leonard Missone

Ljuset är allt
Citatet ovan är ovanligt slående denna gång och jag vet inte ens hur jag skall börja förklara hur viktigt ljuset är för dina bilder, men jag skall göra ett tappert försök.

Vare sig ljus reflekteras från en yta eller är direktinfallande så är fotografi en inspelning av detta ljus, en tavla målad med de ljusstrålar som letar sig in i kameran och faller på din sensor. Givetvis är ljuset en förutsättning för att kunna fotografera över huvud taget, men ljuset är mycket mer än så. Allt handlar om ljus och duktiga fotografer väljer sitt ljus med omsorg för att skapa bättre bilder och för att bli bättre fotografer.

Jag vet inte hur mycket du tänker på ljuset i dina bilder idag eller hur du värdesätter det, men börjar du tänka ljus, ljus, ljus så kommer du att ta stora språng i din utveckling som fotograf.

OBS: Notera att denna kursdel inte behandlar blixtljus eller ljussättning, utan i första hand naturligt ljus utomhus.

Ljusets karaktärer och betydelse för bilden
När jag säger ljus, menar jag inte att det är ljust. Ljus kan inneha en oändlig mängd olika karaktärer och ljuset vid en specifik situation är unikt.

Ljus kan vara starkt eller svagt, varmt eller kallt, hårt eller mjukt. Ljus kan inneha olika färgtoner och det kan vara  motljus, medljus, direktinfallande, reflekterade eller släpande. Vilket ljus du än befinner dig i så har det alltid en enorm påverkan på ditt motiv, det kan förändra texturer och ligga till grund för hela känslan i en bild. Ljuset är ofta så viktigt för dina bilder så att om du tar två bilder på samma motiv, fast i olika ljus, så kan du mycket väl ha tagit en usel bild och en som är helt magnifik.

Välj ditt ljus och ha tålamod
Olika typer av bilder är olika mycket beroende av ljuset, men många av de magiska bilder du ser, vad de än föreställer, är magiska just på grund av att fotografen fångat ett ljus som ger bilden det där lilla extra. Det kan handla om att vara på rätt plats vid rätt tillfälle, men det kan även vara ett planerat och mer kontrollerat ljus.

En landskapsbild kan ofta vara fotograferad i ett osannolikt vackert ljus som bara varade någon minut, men fotografen var där just då och det är vad som räknas. Likaså är porträtt fotograferade i unikt ljus som framhäver modellen på ett visst sätt oftast bättre än porträtt fotograferade i ett ogenomtänkt ljus.

Att fotografera bilder med ett fint ljus kräver ibland tålamod, men väljer du ditt ljus med omsorg så kommer det med all sannolikt uppstå situationer med fantastiskt ljus även för dig. Du kan även planera ditt ljus i varje situation, exempelvis genom att använda ljuset från ett fönster istället för att fotografera utan uppenbar ljuskälla. Fönsterljus kan vara helt underbart!

Övning: Ta tre porträtt på en vän, ett mitt i ditt vardagsrum utan blixt, ett där vännen står jämte ett fönster så att ljuset träffar ansiktet och ett där ni står utomhus. Gör porträttet likadant på alla bilder. Jämför de tre, fundera på vilket som blev bäst och varför.

Ju mer man fotograferar, ju lättare blir det att du ställer högre krav på ljuset. För många fotografer kan ljuset vara så avgörande att de helt enkelt vägrar att fotografera om det inte är perfekt. Du behöver dock inte vara så extrem, fotografering handlar inte om att invänta ett fantastiskt ljus. Däremot tycker jag att du skall lära dig mer om ljus och hur ljuset påverkar dina bilder. Fundera på vad du tycker är ett bra ljus och vilket ljus som skulle höja dina bilder en nivå. Detta är en mycket individuell process utifrån vad du tycker och vad du vill uppnå med dina bilder.

Ett spännande ljus?

Vad är ett bra ljus?
Ett “bra ljus” är givetvis en relativ term. Du får tycka precis vad du vill om ljuset i dina (och andras) bilder och det är inte min uppgift att döma någon för sina åsikter. Det finns dock några generella “regler” för vad som (av många) definieras som ett “bra ljus”.

Ett mjukt ljus är ofta ett bra ljus då det skapar en lägre kontrast som ger mjuka övergångar mellan ljusa och mörka partier i bilderna. Med ett mjukt ljus behåller du dessutom detaljer och textur i både skuggpartierna och i de ljusare delarna av bilden. Titta på bilden nedan så ser du att det finns detaljer även i de mörka delarna av bilden, något som tyder på att ljuset var mjukt vid detta tillfälle.

Ett mjukt ljus

Något som jag har lagt märke till är att många nybörjare inleder sitt fotograferande med en kärlek till bilder i hårt ljus och med hög kontrast. Jag var likadan 10-12 år sedan och det är inget fel med det! Oftast är det dock så att man med tiden börja uppskatta att det även finns en gråskala mellan svart och vitt att utnyttja. Notera att det inte är FEL att fotografera eller gilla kontrastrika bilder, men normalt är det någon man inte eftersträvar. Det beror extremt mycket på typen av bild, tycke och smak.

Nedan ser du en bild som jag fotograferade för cirka 10 år sedan. Jag gillar den, men jag skulle förmodligen fotografera den i ett mjukare ljus och göra den mindre kontrastrik idag.

Hårt ljus

Här kommer en till som är tagen långt senare och med ett mer planerat ljus. Skillnaderna mellan de ljusa partierna i bilden och de mörka blir stora och detaljer och textur suddas ut.

Ett hårt ljus

Ett bra ljus kan även vara ett varmt ljus, exempelvis det ljuset som solen genererar innan solnedgång eller efter soluppgång. Fotograferar du utomhus är ljuset ofta som bäst två timmar innan och en timme efter solnedgången eller en timma innan och två timmar efter soluppgång. Givetvis är ljuset då svagare och du kan behöva stativ, men ljuset är mycket svagt, mjukt och ger underbara texturer och behagliga toner i din bild. En timme efter solnedgången kommer också det som kallas för blå timmen då ljuset blir kallare, men otroligt svagt och mjukt.

Var inte heller rädd för att gå ut en molnig dag. Då kan ljuset vara mycket mjukt och fint och även om dina landskapsbilder blir trista så kan det mycket väl gå bra att fotografera porträtt, bilder på stan eller detaljer i din miljö.

Viktors tips: Ibland när man är ute och fotograferar med ett specifikt mål så dyker aldrig det där ljuset upp som man är ute efter, det kan till och med bli helt tvärt om, riktigt grått och trist. Då kan det vara bra att tänka om och börja titta på detaljerna i ditt område eftersom det gråa ändå kan ge ett mjukt och fint ljus. En annan idé kan vara att konvertera dina bilder till svartvitt som då inte är lika beroende av ljusets färg.

Bilden nedan har jag visat förut, men det är ett så bra exempel på hur jag valde att konvertera till svartvitt på grund av det tråkiga ljuset så jag bara måste visa den igen.

Konverterad till svartvitt

Ljusmätning och mätmetoder
Förr i tiden hade kameror inga ljusmätare. Fotografer fick gissa sig till exponeringen eller använda en handhållen ljusmätare för att mäta ljuset och därefter bestämma hur bilden skulle exponeras, alltså vilken kombinationen av bländare, slutare och ISO-tal som skulle användas för att få en rätt exponerad bild. Sådana ljusmätare används även idag av vissa fotografer, speciellt i studiomiljöer. Du behöver dock inte tänka på detta, din kamera har nämligen högst sannolikt en egen ljusmätare och du lär också kunna ställa in lite olika mätmetoder på hur din kamera mäter ljuset.

De tre vanligaste mätmetoderna är spotmätning, centrumvägd mätning och matrismätning.

Din kamera mäter ljus genom ett flertal olika ljusmätningssensorer som finns lite här och var i bilden. Spotmätning innebär att kameran mäter ljuset från 1-5% av mittenytan av bilden. Detta kan vara ett bra sätt att mäta om du har stora skillnader i ljusförhållandet mellan huvudobjektet och omgivningen, exempelvis en sångare med ljus i ansiktet på en mörk scen.

Centrumvägd mätning innebär att den mäter lite här och var i bilden men lägger tyngden på att beräkna exponeringen utifrån de sensorer som ligger mitt i bilden.

Matrismätning innebär att kameran mäter lite här och var i bilden och exponerar efter ett genomsnitt. Denna mätmetod kan vara bra vid exempelvis landskapsfotografering, om det inte finns ett starkt motljus. Denna mätmetod är även bra att använda som standardmetod om du är osäker på hur du skall mäta.

Exponeringsproblem
Som bröllopsfotograf har jag vid otal tillfällen hört från bröllopsparen: “Vi hoppas att det blir soligt på vårt bröllopsdag”, varpå jag säger (eller i alla fall tänker): “Jag hoppas att det blir molnigt!”

Varför är jag så negativ kan man ju då undra? Jo, för en himmel som är täckt av moln är ett av de mjukaste och finaste ljus du kan få. Du har säkert sett att fotografer använder vita paraplyer för att göra sitt blixtljus mjukare? Ju större paraply ju mjukare blir det. En molnig himmel är det största paraply du kan hitta för att göra solens strålar så mjuka och behagliga som möjligt.

Varför är då inte solsken bra? Jo, som vi redan nämnt ovan så skapar solsken stora skillnader mellan de partier i bilden som den lyser upp och de som ligger i skugga, vilket skapar stora kontraster. Ofta kan det handla om tre eller fler stegs skillnad i exponering mellan de soliga och skuggiga partierna och eftersom du nu vet att ett steg är dubbelt så mycket ljus så vet du även att fyra steg är 16 gånger så mycket ljus. Det blir problem och nästintill omöjligt att exponera ljus och mörker rätt för att behålla detaljerna i skuggan (så att det inte svärtas ut) och samtidigt behålla textur i det vita (så att det inte fräts ut). Du får ett för hårt ljus!

Nedan ser du ännu ett exempel på en bild med ett hårt ljus, men där jag inte hade mycket val. Klänningen och huvudet har fräts ut något och har det en gång fräts ut så går det inte att “rädda” i efterbehandlingen. När du fotograferar en sådan solig dag bör du använda reflektorer och/eller blixtar för att jämna ut ljuset, men även då är det inte alltid lätt att få till ett perfekt ljus under sådana förhållanden.

Ett hårt ljus

Exponeringskompensation – kameran mäter fel
“Light meters read, photographers interpret.”
- Catherine Jo Morgan

Din kamera har en ljusmätare som läser av ljuset i varje situation du befinner dig, men kameran gör inte alltid rätt. Det är upp till dig att tyda de värden din kamera ger dig och kompensera för eventuella fel. Att kunna lära sig att kompensera för dessa fel är en förutsättning för att du skall kunna exponera bättre, vilket på sikt kommer göra dig till en bättre fotograf.

För att förstå problematiken så är det bra att känna till att en kamera alltid mäter ljuset med förutsättningen att motivet är grått, 18% grått för att vara exakt.

Det finns säkert en bättre förklaring till detta på nätet någonstans, men min förklaring lyder så här: Om du fotograferar en ljus yta, exempelvis snö, som reflekterar mycket ljus så kommer kameran tro att bilden är mycket ljusare än vad den faktiskt är och underexponera bilden så att snön blir grå. Det infallande ljuset är det som du egentligen borde mäta efter men eftersom kameran mäter ljuset som reflekteras så luras ljusmätaren av ytans reflekterande egenskaper.

Samma sak gäller nämligen tvärtom, om du fotograferar en svart vägg så kommer kameran att mäta fel, överexponera bilden och göra väggen grå, inte svart.

Du har säkert någon gång fotograferat din partner, dina barn eller något annat i ett motljus på en strand där personen har varit relativt liten i bild? Vad hände? Blev personen för mörk? Givetvis blev den det eftersom kameran inte vet att personen är ditt huvudmotiv utan har även mätt ljuset från bakgrunden och exponerat efter den. Resultatet blir att personen som står i skugga med ljuset i ryggen har blivit för mörk.

Dessa situationer uppstår hela tiden och du kan lära dig att kompensera för dem. Det rätta sättet att ta en sådan bild är att gå nära och fylla upp hela sökaren med personen och mäta ljuset. De värden du mäter där kommer du ihåg, sedan backar du och tar samma bild igen med rätt värden. Alternativet är att du exponeringskompenserar ett par steg så att du medvetet överexponerar bilden. Eftersom ljuset är detsamma på personen var du än står (så länge det är samma vinkel till kameran och till ljuset) så bör du också exponera därefter. Bakgrunden kommer bli för ljus, men huvudmotivet blir rätt.

Lär du dig exponeringskompensera kan du fotografera i motljus och ändå lyckas exponera rätt. Exponeringskompensation är viktigt att du lär dig för att kunna hantera många olika typer av situationer och komma hem med välexponerade bilder.

Motljusbilden nedan är ett exempel, utan exponeringskompensation hade personerna förmodligen blivit mycket för mörka och det hade ju varit tråkigt för dem och för mig.

Rättexponerad förgrund

Notera att kamerans ljusmätning och hur fel det blir beror på hur stort motivet är i bildytan. Ifall motivet dominerar bildytan mot en ljus bakgrund kommer kameran givetvis mäta mer rätt än om det är mindre med en dominerande bakgrund. Ett alternativ är ju även att spotmäta objektet.

Övning: Ställ ett objekt i motljus (exempelvis din kompis med solen i ryggen eller en fjärrkontroll framför en stark lampa) och ta en vanlig bild. Ta därefter tre bilder där du medvetet överexponerar ett, två och tre steg. Jämför bilderna och försök komma fram till vilken exponering som blev rätt.

Vitbalans
I samband med ljus bör jag väl också nämna något om vitbalans. Vi som är människor och har ögon tycker i princip alltid att en vit yta är vit vare sig vi är utomhus i solsken eller inomhus i ett lysrörsljus. Ögat och hjärnan kan nämligen kompensera för ljusets färgtemperatur och visa färgerna på rätt sätt ändå. En kamera kan däremot inte göra detta lika framgångsrikt utan har en inställning där du kan ställa in din vitbalans utefter vilken färgtemperatur du fotograferar i.

Färgtemperatur mäts i Kelvin, men de flesta kameror har symboler så att du lätt skall förstå vilken inställning du skall använda för olika typer av ljus, exempelvis solljus, glödlampor och lysrör. Oftast finns även en inställning för automatiskt vitbalans.

Jag är själv ingen vitbalanspedant då de flesta mindre korrektioner lättast görs i efterbehandlingen, men detta kan även bero på att jag oftast fotograferar i situationer där den automatiska vitbalansen klarar det mesta. Jag ställer dock om den ifall jag befinner mig i relativt extrema situationer. Om jag exempelvis skall fotografera i en stuga med träpanel på väggarna, furutak och glödlampsljus så ställer jag om för att inte bilderna skall bli alltför tonade av detta.

Övning: Prova att ta samma bild i samma ljus med olika vitbalansinställningar så kan du själv se hur färgtemperaturen i din bild förändras. Ibland kan det finnas en tanke med att fotografera med fel vitbalans för att uppnå en viss effekt, exempelvis en varmare eller kallare bild.

Nästa lektion
Nästa gång skall jag ta upp blixtfotografering, därefter börjar vi med bildkomposition. Exakt när nästa kursdel kommer vågar jag inte svara på nu i juletider, men det kommer en inom kort, håll ut! :)

Länka gärna
Känner du någon fotointresserad får du gärna länka till min sida på Facebook. Du kan även länka direkt till bloggen.

Vi tar en paus i fotokursen så att du hinner repetera och smälta kameratekniken. Passa på att läsa ikapp om du ligger efter! Till helgen kommer nästa lektion om ljus, ljusmätning och exponeringskompensation. Vi hörs då!

Du hittar alla tidigare kursdelar nerifrån och upp här >>>